Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småstadsbilder - Fäst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
SAX O AT:
UNDER KAMPEN FÖR BRÖD
polskan, som kunde få stubbar och stenar att röra sig,
har blivit för simpel; den fosterländska sången för
högtidlig att bruka i vardagslag.
Två timmar hade gått. Publiken hacle svettats och
applåderat, applåderat och svettats.
Från nio tiondelar av de församlade höjdes en
enstämmig lättnadens suck: »Gud ske lov, att det är slut,
så att vi få börja dansa!»
Ty därför hade de flesta gått dit.
Stolarne i salens mitt flyttades bort.
Handelsbokhållarne sleto svårliga ont för att få in
sina röda, svullna händer i nummer nio och tio. Men
det gick!
Musiken började stämma.
»Husch! — nu måste jag ut och dra på Petterssons
krämarbod», utbrast apotekare Nordensson.
Han var ordförande i D. S. V. och ansåg sig skyldig
föreningens älste och inflytelserikaste hedersledamot den
artigheten att dansa första valsen med hans fru.
Det var paus. Herrarne gingo ut i sitt rum för att
supa, och damerna placerade sig kring väggarne.
»En nedrigt söt flicka, den Maria Hedlund», sade
Nordensson.
»Ja, det är märkvärdigt, vad flickorna ränna upp»,
anmärkte hans vän inspektor Göransson. »Jag mins henne
se’n hon sprang i korta kjolar.»
»Åja, än är det ingen ålder på henne. Hon är inte
mer än tjugo år.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
