Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småstadsbilder - De sinas hopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De sinas hopp.
RU HEDSTRÖM hade så stark hjärtklappning —
om av ansträngning eller glädje kunde hon ej
avgöra — att hon formligen kippade efter andan.
Men hon fick ändå lov att ge de bägge rummen en
granskande blick. Ja, alt var i ordning. Nu kunde han få
komma, när han ville!
Hon tittade på klockan. Gick denna för sakta eller
var tåget försenat? Han kunde ju ha varit hemma för
fem minuter sedan.
Snart hördes emellertid hans och systerns röster ute
på den lilla bakgatan. Fru Hedström slog upp dörren
på vid gavel.
»Min käre, käre gosse!» utbrast hon, slutande honom
i sina armar.
Märta var redan ute i köket efter kaffet.
»Detta är den gladaste jul, jag haft på många år»,
sade fru Hedström. »Jag har er bägge hemma, har alt
vad jag håller kärt omkring mig. Å, Sven, jag har glatt
mig åt detta ända sedan du, i somras, lovade bestämt
att komma.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
