Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småstadsbilder - En vettvilling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
SAXON: [INDER KAMPEN FÖR BRÖD
ligen aldrig att förekomma ett brott. Han går blott och
falkar på, om någon skall förbryta sig, och då så sker,
slår han ner på honom som en hök.
»Vad är det där för en?» frågade kommissarien.
»Det är en vettvilling, en f. d. bonde från Tyrsta.
Han har supit upp sin gård, och nu...»
Den anhållne reste sig upp. Det var en högst
egendomlig figur — en den märkvärdigaste sammansättning
av bonde och stadsbo: näverbottnade skaftstövlar och
modärn, styv filthatt. En slö blick låg under de buskiga,
grå ögonbrynen, och hela gestalten bar prägeln av den
ohjälpligt »urspårades» resignation.
»Ja, klok är jag inte — alra minst efter er måttstock,
och det är inte att undra på. Men lögn är det, att jag
supit upp min gård. Den stal staden ifrån mig.»
»Staden?» frågade poliskommissarien, och ett
överlägset löje lekte kring hans tunna läppar. Den här kunde
man visst få roligt åt!
»Ja, just staden», återtog gubben. »Och inte nog med
gården. Den tog alt, alt!»
»Hur gick det till?»
»Jo, jag levde så gott på min gård, och Sven, pojken
min, lovade att göra ett mönster av den, ty pojken hade
så gott huvud. Men en dag kom folkskoleinspektören
från staden, och han sade, att jag måste låta pojken
studera. ’Saknar medel’, sade jag. ’Tag hypotek’, svarade
han. Och jag tog hypotek och inteckningar, tils jag fick
gå från altsammans. Och nu är pojken min borgmästare
och betraktas i riksdagen — för han är riksdagsman
också — som en av stödjepelarne för städernas
rättigheter gent emot landsbygdens... Se, när de togo honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
