Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerns folk - Offrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
SAXON: [INDER KAMPEN FÖR BRÖD
»At det hållet var det aldrig värt, att du talar, Augusta.
I stället skulle jag vilja be dig att ta snickarn.»
Augusta svarade inte. Hon bara grät. Men Lars
visste, att hennes trohet var lika orubblig som hans.
»Men vill du inte lova mig, Lars, att du tänker
på Amerika? Om du inte får något över på gården,
så räcka mina pängar till resan.»
»Jo, jag skall tänka på det.»
De tryckte varandras händer till avsked. Det var deras
trohetslöfte, bygt på den säkra grunden av ömsesidig
kännedom, utan fraser, utan uppstyltad romantik, och på
medvetandet om att kunna draga ense i ett strävsamt
arbete. 1
Det blev auktion på gården. Handelsmannen
stannade för högsta anbudet. Han fick lov att rädda sina
inteckningar. Och för honom var det ingen fara. Han
kunde behålla gården, tils det bleve bättre år och den stege
i värde.
Just som klubban föll, rusade Lars fram och högg
handelsmannen i strupen. »Det är du, din rackare, som
skaft mig ända in på benen! Jag skall...»
Man fasttog Lars.
Han hade blivit vansinnig.
Handelsmannen kom hem till staden, ursinnigt
svärjande över »dessa fördömda bönder, som inte kunna sköta
sig, utan en annan skall förlora på dem.»
Han var själv torparpojke. Men det hade han för
länge sedan glömt. Visst kunde han i somliga lag, som
voro honom överlägsna i alt, utom förmögenhet, briljera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
