Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerns folk - »Märkt»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
SAXON: [INDER KAMPEN FÖR BRÖD
bli min hustru. Det for för mig i första ögonblicket, jag
såg dig. Jag tänkte då, förstås, om... Sedan har det
inte gått en dag, som jag inte varit glad över, att jag
träffade dig, för jag kunde aldrig tro, att en människa
kunde vara så god och förstå allting så bra som du.
Jag har nog märkt, huru du slitit med styvmor min, fastän
du aldrig jämrat dig.»
»Och jag har nog märkt, hur många gånger du
före-bygt ledsamheter, fastän du inte sagt det», genmälde hon
sakta.
»Ser du», fortfor han, »jag hade nog talat med dig
för länge sedan, men jag har, rent ut sagt, ideligen gått
och väntat på, att isterklumpen kring käringens hjärta
skulle bli stor nog. Långt kan hon rimligtvis icke ha
kvar.»
Mari ville säga något, men Erik avbröt henne: »Jag
förstår, att du ville säga något om att bemöta henne
med kärlek. Ja, det har du gjort nu i tre år. Men vad
har det hulpit?... Av sådana orsaker har jag dröjt med
att säga det jag sagt. Men nu är jag glad, att det är
gjort. Och nu stannar du hos mig, och vi gifta oss, så
gott först som sist. Säg, Mari?»
»Nej, Erik, det vore inte bra, om det ginge så.»
»Varför det då? Har du inte alltid tänkt det? Å, nog
tycker du om mig!»
»När du tog mig, så tänkte jag alt, att du ämnade
gifta dig med mig, om jag blev hygglig. Sedan har jag
inte förstått dina tankar. Men nog har jag hållit av dig
— o, vad jag hållit av dig! Vad jag många gånger, då
du farit bort, stått och sett efter dig, tils du försvunnit
bakom skogsdungen vid stora vägen! Och vad det varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
