Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerns folk - Nya tag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TAG ,
397
Maria såg upp. Någonting glänste i solskenet.
»Ring! Har du ? ...»
Han trädde ringen på hennes ringfinger.
»Alldeles utmärkt. Jag tog mått på mitt lillfinger.
Och så ringar du mig! Se så däjr, ja! Och så pussen!
Nu kommer du hem till far som riktigt välbestäld fästmö.»
Hon höll upp handen och såg på ringen. Och så
lade hon hans hand utanpå sin. De voro bägge
solbrända och kraftiga.
»Att du kan tänka på allting!»
»Å, jag har ju bud åt staden varenda dag. Och jag
tyckte, att det passade så bra, att vi för oss själva
växlade de tecken, som den utvärtes anständigheten fordrar.»
Så suto de tysta och lyckliga, tils plötsligen Maria
lät höra ett klingande skratt.
Han kände sin hand tryckas.
»Vad nu då?» frågade Erik.
»Se rakt fram!»
Erik lydde och instämde snart i hennes skratt.
Framme på vägen gick Olle med långa steg under
harklingar och hostningar och allehanda förtvivlade försök
att göra sig uppmärksammad.
»Olle!» ropade Maria.
Han kom.
»Hur är det med dig?»
»Jo, se det är alt som så, att den där timmen är
gången för bra länge sedan.»
»Jag skulle inte vara här mer än en timme. Nu
får jag lov att fara ifrån dig. Sätt för hästen, Olle!»
»Stanna vid statbygningen, för där äro vi!» sade Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
