Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barndomsdagar och ungdomsår - 4. Smältarbasen Djupman och träskodansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smältarbasen Djupnian och träskodansen
pare av Kaveltorp med dess gruvor och verk. Men han ägde
blott hälften och icke fullt hälften av bruket. Den andra
hälften ägdes av tre stora, rika Göteborgssläkter: Dicksönerna,
Wijkarna och Keillrarna. Hennes far, allt mer sträv, vresig,
inbunden och självmedveten, alltmer lik en vildskogens
ensamma storfågel blev osams med sina meddelägare. En
upprivande process började, som höll på att helt ödelägga hans
ekonomi. Han höll envist fast vid sin rätt, gav icke vika en
tum. Han skulle slåss, segra eller gå under. Hans vänner
rådde honom att ge med sig, att tänka på den starka övermakt
han hade emot sig. Han, Kopparkungen, ge sig? Han som
hade rätten på sin sida? Aldrig!
Det blev en väldig kamp.
I förtreten sade hennes far efter en tid upp sin plats som
chef för bruket. Han ville inte ha några herrar över sig. Han
ville också vara obunden, då han skulle slåss med sina
antagonister. Men det kostade på att lämna det bruk han själv
skapat och drivit fram. Men förr fattig än träl, sade den
envise gubben. Man kan vara viss om, att Kata Maria, i
kunskaper och färdigheter före alla jämnåriga, i klokhet och
intelligens än mera framstående, enligt hennes lärares utsagor,
undrande skulle fråga sig, hur det kunde vara så besynnerligt
ställt, att hennes far, som skapat hela det nya Kaveltorp, kunde
av främmande människor drivas bort från sitt verk. Äter
hörde hon talas om pengarnas mystiska roll, och det gamla
agget mot denna underliga, osynliga makt vaknade på nytt hos
barnet. Processerna om Kaveltorp pågingo i ett tjugutal år
och höra till de intressantaste ekonomiska processer i den
tidens svenska domstolsannaler.
1868 flyttade familjen till det närbelägna Bångbro, där
Carl-berg ävenledes ägde Bångbro‘kopparverk. Han bodde här i
den efter honom uppkallade Professorsgården ända till 1889,
då den gamle bärsärken och skattletaren gick ur världen.
— 29 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
