Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De första åren i partiet - 19. En återblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En återblick
Curry Treffenbergs brutala uppträdande mot de strejkande
arbetarna i sundsvallsdistriktet förkastades. En minoritet, ledd
av stadsbudet Johan Lindbäck, ville stämpla all
arbetsinställelse som skadlig och olaglig, ja t. o. m. straffvärd. Den mera
toleranta vänsterriktningen leddes av redaktör Isidor Kjellberg
i Östgöten, med vilken både Ellen Key och Kata Dalström
hade förbindelser, av dr Anton Nyström, sedermera även av
den ännu i livet varande veteranen J. A. Fjällbäck o. a.
Vid denna tid fanns ingen tillstymmelse till socialistisk anda
i arbetarföreningarna. De växte emellertid, här och var
samverkande med hantverksföreningar och den nu kraftigt
växande godtemplarrörelsen. 1882 hölls ett andra landsmöte i
Norrköping och 1886 ett tredje i Örebro, där ett rätt utförligt
socialpolitiskt program antogs och en liberal-demokratisk
plattform lades, sedan vänsterriktningen stärkts och
socialdemokratins idéer börjat tränga in i landet och i viss mån färgat av
sig. I Örebro beslöts bilda ett landsförbund, men detta torde
icke ha organiserats. På fjärde arbetarmötet 1890, det sista
liberala arbetarmötet, sålunda strax före Kata Dalströms andra
bosättning i Stockholm, beslöts att omlägga de allmänna
arbetarmö-tena till ”socialpolitiska kongressser”.
Huruvida Kata Dalström hade direkt förbindelse med dessa
liberala arbetarföreningar och deras möten är okänt.
Sannolikt hade hon anknytningar och hyste väl till en början vissa
förväntningar. Vi veta emellertid, att hon mycket snart ställde
sig kritisk till hela den liberala arbetar- och reformrörelsen.
Hon väntade icke från dem vare sig det befriande ordet eller
den befriande handlingen. Hon kom i stället att finna dem
hos den unga, upproriska socialistiska rörelsen, som hon
därför också anslöt sig till.
Kata Dalströms stora intresse för de sociala utopisterna har
påverkat hennes socialistiska inställning. Hennes intresse för
dem var dock huvudsakligen historiskt och teoretiskt. När hon
i sina föreläsningar och skrifter kommer in på dem, utövar
8—Kata Dalström.
— 113 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
