Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På fackliga härjartåg - 34. Arbete och kapital
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbete och kapital
harmoni fanns till för kapitalismen före organisationstiden,
under den gamla goda patriarkaliska tiden, då kapitalet, d. v. s.
arbetsgivarna betydde allt, arbetet d. v. s. arbetarna intet. Då
fanns enligt arbetsgivarnas mening harmoni mellan arbete och
kapital. Men i det moderna industrisamhället är en dylik
harmoni otänkbar. Intressemotsatsen hindrar.
Kapitalisten-arbets-givaren vill ha arbete till så lågt pris som möjligt och så
mycket arbete som möjligt utfört till lägsta pris. Det är hans
livsintresse. Arbetarnas intresse åter är att få så högt betalt
som möjligt för sitt arbete och att erhålla genom lag begränsad
arbetstid, d. v. s. normalarbetsdag på 8 timmar, på det att
hans enda kapital, hans arbetskraft, ej må i förtid förslösas av
kapitalisten-arbetsgivaren. Där stå de båda stormakterna
Kapital och Arbete och morra och visa varandra tänderna och
de mest förödande krig utkämpas på industrins slagfält mellan
dessa båda stormakter”. Då kapitalisten-arbetsgivaren icke som
förr får vara självhärskare på arbetsmarknaden, kallar han
till sin hjälp i striden mot fackorganisationerna ”alla makter,
framför allt lagstiftningen, myndigheterna och svälten”.
”Hungern driver hund i band och i stället för att man fordom
ropade till upproriska andar ”korsfäst, korsfäst”, skrika våra
dagars människoplågare: svält dem, svält dem!”
Kata Dalström ger ofta i sina föredrag en historisk skildring
av fackföreningsrörelsens uppkomst, dess strider och utveckling
i skilda länder. Hon stannar särskilt vid de förföljelser, som
fackföreningsrörelsen varit utsatt för, hur den även i länder
som England och Frankrike varit betraktad som organisationer
och sällskap av konspiratörer, jakobiner och anarkister och
varit underkastad brutala undantagslagar. Hon skildrar de
otaliga offer, som arbetarklassen bragt för att tillkämpa sig sin
fackliga föreningsrätt. Dödsstraff, deportationer, fängelser -—
detta är vägen till den nuvarande fackföreningsrörelsens
byggnad. ”Myndigheter och kapitalister förfölja i broderlig endräkt
med hätskhet arbetarorganisationerna än i dag. Visserligen
finnes ej numera i flertalet stater något lagförbud mot orga-
14—Kata Dalström.
— 209 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
