Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen mot dogmkyrkan - 41. Från utilist till kristen kommunist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kampen mot dogmkyrkan
framställa dessa som antireligiösa, som Antikrist själv. Aldrig
heller var Kata Dalström så i sitt esse, så fyr och flamma, så
gripen och gripande, som när hon inför folket stod ansikte mot
ansikte med en skara präster för att försvara socialismen. Hon
hade då över sig något av den rustika men glödande, trosvissa
hänförelsen, skärpan och naiva stridsglädjen hos den heliga
Johanna, men en Johanna, härjad av år, bivacker, strider och
fälttåg, bärande en gammal knekts slagsvärd, men med en
ynglings, en valkyrias själ.
Kata Dalström räknade själv sin antiklerikala kamp, sin strid
för tros- och samvetsfriheten, sin in i det sista ivrigt fullföljda
verksamhet på det social-religiösa området till sina
livsuppgifter. Hon jämställde den i betydelse med sitt ofantliga arbete
för arbetarnas samling i isina fackliga organisationer och med
sin hängivna, outtröttliga strävan för arbetarnas erövring av
den politiska makten. Hennes insatser på det religiösa
området ha därtill en så egenartad karaktär, att en mera ingående
skildring av denna del av hennes livsverk är ofrånkomlig, om
man vill ge en sann bild av henne själv och hennes gärning.
Kata Dalström var en djupt religiös natur. Även när hon vid
Lennstrands sida kämpar som fritänkare, som utilist, gör hon
det som protest mot kyrkans och prästernas förtrampande av
sannings- och rättfärdighetskravet och hennes
fritänkarförkun-nelse har något av en sann religiositets värme. Hon genomgår
emellertid under åren 1897—99 en religiös kris, påverkad av
olika författare, främst Tolstoy och Ruskin samt de indiska,
persiska och kinesiska religionsstiftarna, vars skrifter hon,
delvis efter anvisning av August Strindberg, ivrigt studerar.
Hennes kamp mot samhällets orättvisor bottnade från den
dagen i en religiöst färgad etik, en socialistisk etik på
urkristendomens grund. Hon var och förblev en lidelsefull motståndare
till prästernas dogmkristendom, till den av kyrkomöten, påvar
och präster av alla färger och riktningar förfalskade
ursprungliga kristendomen. Hon var en ursinnig protestant mot
kyrkan och prästerskapet. Men hon var en brinnande bekännare
— 278 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
