Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen mot dogmkyrkan - 42. Kata Dalström och kyrkofäderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kata DalstrÖm och kyrkofäderna
system, som gjort och allt framgent skall göra den kristna
religionen oantaglig för miljoner tänkande, vakna människosjälar”.
Hennes dragning till österlandets religiösa mystik se vi även
däri, att hon tar parti för gnosticismen eller den riktning inom
den tidigare kristendomen som ”förklarade Gud vara
opersonlig, men dock källan till allt liv”, ifrån vilken ljusväsendena,
eonerna, utflödade, bildande ljusets andliga rike i motsats till
mörkrets eller materiens rike, varvid människan tänkes
sammansatt av båda, av ande och materia, gott och ont, själ och
kropp, medan Kristus tänkes som en av de högsta eonerna,
som kommit från ljusets värld för att lära människorna
själens frälsning ur kroppens fångenskap. Också en annan av
de tidiga kristna sekterna, den manikeiska, även den med en
stark österländsk prägel, har Kata Dalströms varma sympati.
Denna riktnings anhängare undveko starka drycker, deras
präster och utvalda skulle uteslutande ägna sig åt stilla inre
begrundan, kontemplation; själavandrings- och
reinkarnations-läran åter fanns i deras tro, d. v. s. ”kärnpunkten av österns
religioner” säger Kata Dalström, som med styrka gör gällande,
att ”denna uppfattning ävenledes förefinnes i Nya testamentet”.
”Den förråade västerländska kristendomens” seger genom
grymma förföljelser över ”de på österns fint bildade tänkare
stödda” gnostikerna och manikeisterna, har, säger hon, stått
västerns folk dyrt, drivit oss bort från en verklig
själsforsk-ning, och gjort tusentals människors hela religiösa liv till
humbug.
När Kata Dalström hinner fram till de stora kristna
dogm-striderna under den tidigare medeltiden blir hon eld och lågor.
De utbildade nämligen ”vårt så olyckliga dogmsystem, som fö’r
århundraden kastade det andliga livet i västerlandet i
dödvatten”. Hon anser dessa strider vara av ”ett omätligt
intresse, emedan de tryckt sin prägel på hela det europeiska
kulturlivet”. Kata Dalström tar lidelsefullt parti för den
alexandrinska skolan mot den antiokænska. Den förra lade nämligen
vikt på en fin allmänbildning, studerade de grekiska filosoferna,
— 285 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
