Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen mot dogmkyrkan - 43. Kata Dalström och Luther - 44. Leo Tolstoys läror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kampen inot dogmkyrkan
och rättfärdighetsrike. Då år 1525 bondeupproret var kuvat
och Münzers död beseglade människorättigheternas nederlag,
hade även Luther beseglat sin egen andliga dödsdom. Den
som skall tjäna nasareen — den har ej med furstegunst att
skaffa.”
Sitt strafftal över den kristna dogmatismen slutar Kata
Dalström med följande för henne själv och hennes upproriska,
högresta ande, för hennes folkliga språk och kärva stil
betecknande ord: ”Detta nät av dogmer har mer än något annat
hämmat och snedvridit den västerländska mänsklighetens
utveckling och det är ej lör tidigt att slunga bort hela Augustini
lära om arvsynden, som förpestat luften inom hela
kristenheten och gjort människorna till fega, krypande slavar, som tigga
om nåd och frälsning i stället för att enligt pelagianismens —
en kristen riktning som låg i fejd med Augustinus —
uppfattning utvecklas till fria, självständiga människor.”
Icke i stoftet krälande som en eländig slav inför sin herre
utan rak och friboren som en like, så ville denna den svenska
arbetarrörelsens moder, denna kvinna, kring vilken de folkliga
legenderna spunnos redan medan hon levde, möta sin Gud.
Fyrtiofjärde kapitlet.
Leo Tolstoys läror.
Kata Dalström övergår härefter till att skildra Leo Tolstoys
storslagna försök att ”återställa Jesus’ av Nasaret
broderskaps-och kärlekslära i dess ursprungliga skick”. I en annan skrift
”Leo Tolstoy som kristen samhällsreformator” har hon ännu
utförligare iframlagt Tolstoys reformatoriska kamp och
religiösa idéer. I en mängd föredrag har hon tagit upp de
tol-stoyanska idéerna till belysning och hennes både
religions-historiska och socialpolitiska förkunnelser buro länge tydliga
— 290 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
