Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen mot dogmkyrkan - 44. Leo Tolstoys läror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kampen mot dogmkyrkan
dogmer och erkänner icke under några förhållanden några som
helst officiella religionsformer; evangelierna äro hans enda
rättesnöre”. Hon ger oss en livfull bild av Tolstoys kamp med den
ryska kyrkan, hans bannlysning ur den, prästerskapets
förbannelse över honom som en villoande och upprorsmakare, som en
folkets förförare och pestbärare. Själv kände hon sig
säkerligen som en fullföljare i vårt land av denna Tolstoys kamp
mot kyrkan och dogmerna, som en Tolstoys lärjunge, den där
skulle återinsätta den ursprunglige Jesus av Nasaret,
proletärsonen, kommunisten, kärleks- och broderskapsprofeten i hans
sanna ställning, återge hans renade gestalt åt det arbetande
folket. Och med honom i spetsen för de stora arbetarskarorna
skulle arbetarklassen, enligt hennes tro, lättare omvälva det
bestående orättfärdiga samhället, besegra proletariatets fiender
och genomföra det nya socialistiska samhällsskicket, ”byggt på
solidaritetsmoralen eller kärleks- och broderskapsläran”.
Kata Dalström ger en ingående redogörelse för Tolstoys
religiösa och religionsreformatoriska skrifter: Vad är att göra?,
Vari min tro består, Anden av Kristi lära, Frälsningen finnes
hos dig själv, Du skall icke dräpa, Jag kan icke tiga,
Bekännelsen m. fl. Hon frågar: Är Tolstoy socialist? Och svarar:
Nej, icke i den mening vi socialdemokrater fattar det ordet.
Hon spörjer vidare: Är han kommunist? Hon svarar: Han
är nog icke kommunist i den mening Peter Krapotkin är det.
Men han är kristen kommunist, enär han i likhet med de första
kristna (och anarkisterna) icke vill eller kan erkänna någon
som helst myndighet över människorna och vill ha bort regering,
lagar, domstolar och militär. Såsom socialdemokrat och
marxist kunde Kata Dalström icke i detta avseende följa
Tolstoy, men i hans dogm- och samhällskritik är hon ense med
honom. Hon säger, att ingen bland nutida
samhällsreformatorer kunnat gå mera skarpt och hänsynslöst till rätta med det
nuvarande klassamhället än Leo Tolstoy, som därvid påpekat,
att detta samhälle vilar på en uppenbar vantolkning av Kristi
läror. Kata Dalström tar särskilt fasta på tre grundläggande
— 292 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
