Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen mot dogmkyrkan - 44. Leo Tolstoys läror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leo Tolstoys läror
på en annans rygg, som nästan krossats av min tyngd, och så,
utan att släppa honom, förklarar jag, att jag högeligen
beklagar honom och endast har en önskan: att på allt möjligt sätt
förbättra hans ställning. Men ändå stiger jag icke ned från
hans rygg!”
”Slaveriet består däri, att några helt och hållet frigöra sig
från det arbete, som är nödvändigt för att de skola kunna
tillfredsställa sina behov, och överflytta detta arbete på andra.”
”Människor leva i vanvettig lyx, hopande rikedomar på
rikedomar tack vare de fattigas och förtrycktas arbete och skydda
sig mot varje avfall genom ordningens väktare, genom
domstolar och strafflagar. Och prästerskapet gillar och välsignar
i Kristi namn detta liv! Människor söka vinna ett mål genom
vapnens makt och prästerskapet ger sitt bifall härtill och
nedkallar i Kristi namn välsignelsen över de militära
institutionerna och uppmuntrar till och med ibland dessa massmord,
menande att kriget icke står i någon motsats till kristendomen.”
Dessa och andra tolstoyspråk bli i Kata Dalströms mun till
eggande slagord, som hon interfolierar med sina barska
sarkasmer eller lidelsefulla tillrop: ”Må Tolstoys röst ljuda med
stentorsstämma för den kristna mänsklighetens pliktförgätna
skaror!”
Men Kata Dalström är dock icke någon okritisk tolstoyan.
Hon godtar icke hans anarkistiska konsekvenser. Hon är
redan i sin åskådning så nykter som Tolstoy tvingades vara, när
det gällde den krassa verkligheten.
Hon gör också gällande, att han missförstått Nietzsches
filosofi, vars arbete Så talade Zarathustra hon försvarar såsom
”i själsadel och finhet stående oändligt högt”.
Såsom hos de allra flesta folkliga religionsreformatorer och
alla folkpredikare möta vi även hos Kata Dalström i hennes
tolstoyanska förkunnelse en viss troskyldig naivitet. Hon går
fram med mycken ensidighet. Hon lägger icke ens någon
marxistisk synpunkt på samhällsföreteelserna i det
sammanhanget. Men hon når på detta sätt en nästan än större verkan
— 295 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
