Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kata Dalström som fredkulla och som storstrejksvalkyria - 52. I harnesk och hjälm mot militaristerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kata Dalström som fredkulla och som storstrejksvalkyria
Staaffs åtgärder och kallade lagarna anarkistlagar uppträdde
Kata Dalström emot honom.
Den växande antimilitaristiska stämningen avspeglade sig
även i skärpta krav på en radikalisering av det
socialdemokratiska partiets program i fråga om militärpolitiken, ett krav
som också genomfördes. Ungdomsförbundet, inom vilket Z.
Höglund erhållit en allt starkare position, hade redan vid
kongressen 1907 antagit militärväsendets fullständiga avskaffande
som sitt program. 1908 startades tidningen Stormklockan med
Z. Höglund som ledare och följande år blev tidningen
ungdomsförbundets officiella organ. Såsom ledare av den växande
ungdomsrörelsen, av partiet krävande en skarpare
antimilita-ristisk politik, en radikalare kurs och en ökad aktivitet, stod
således nu den man, som Kata Dalström mest av alla
beundrade. Det var särskilt storstrejkens erfarenheter, till vilka
vi strax komma, den tröstlösa ställningen efter 1909 och den
tilltagande reaktionen som gjorde att Kata Dalström slöt sig
till stormklockefalangen, hos vilken hon sade sig finna
starkare socialistisk aktivitet, gladare kamphumör, klarare färger
och mindre kompromisslusta än hos partiledningen. Hade
Kata Dalström i den nyss avslutade långvariga kampen mellan
ungsocialister och gammaldemokrater obetingat ställt sig på de
senares sida, så ställde hon sig nu i den uppseglande konflikten
mellan ungdemokrater och gammaldemokrater lika obetingat i
de föbras leder. I den förra striden hade det gällt principen:
skall partiet vara ett anarkistiskt eller ett socialdemokratiskt
parti? I den nya striden gällde det framför allt taktiska
spörsmål. Och här ville hon icke pruta ett jota på sin radikala
inställning. Avrustning, skärpt klasskamp, ingen samverkan
med borgerliga partier, framförallt icke i regeringsställning,
princippolitik i riksdagen, aktualiserande av kraven på republik,
första kammarens avskaffande, statskyrkans upphävande
var hennes lösen, som hon med iver och bravur framförde på
de socialdemokratiska partikongresserna och även i den
oppositionella delen av arbetarpressen och på de inre partimötena,
— 364 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
