Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kata Dalströms personlighet och betydelse - 72. Aforismer till Katas porträtt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kata Dalströms personlighet och betydelse
den gamla stridbara, handlingskraftiga, hänförelserika och
rebelliska andan fristäder. Men den stora drömmen om ett hela
folkets gemensamma, fria och starka tempel, där man stred
för den fattige, törnekrönte och korsfäste upprorsmakarens
seger, fanns icke mer.
Så kom godtemplarrörelsen, nykterhetsrörelsen, den nya
stora folkrörelsen. Liten som ett senapskorn i sin begynnelse,
snart ett stort träd och efter hand överskuggande allt annat.
Den nya kyrkan stod färdig, rebellisk, ett värn och fäste för
de fattiga. Massorna drogo dit, samlande sig kring de nya
folkprästerna; de drogo dit med sin Gud, med sin tro, med sina
upproriska och kätterska meningar, med sitt behov av en stark,
levande, sprudlande samfällighet, med sitt behov av en borg,
ett värn mot fienden, med sitt behov av att taga och giva
solidaritet, med sitt behov slutligen av ett rum för de växande
krafternas fria spel. Här hade den liberala rörelsen sitt
kraftcentrum och ur denna folkkyrka framgick det nya seklets
Sverge.
Men vid sekelporten stod redan ett ungt träd, framsprunget
ur ett nytt senapskorn, bidande sin tid. De vise äro alltid
blinda för det unga som växer och det nya som bryter sig väg.
Ingen inom de gamla kyrkorna har trott på de nya, som
oansenliga restes i de gamlas skugga. Men deras tid kommer
alltid.
Och nu äro vi åter vid Kata Dalströms och vid den svenska
arbetarklassens samfällighet, borg och kyrka. Som krönikören
ser utvecklingen, är den svenska arbetarrörelsens väldiga
byggnad en direkt fortsättning och arvtagare av de föregående,
nyss berörda folkrörelserna. Nya ekonomiska förhållanden,
nya produktionskrafter, nya sociala stridsfält ge åt en var tid
och en var tidsrörelse sin särprägel. De olika klasserna speglas
i olika ställningar. Samfälligheternas yttre tar ny form. Men
innehållet, människornas natur, massornas andliga behov,
massornas liksom den enskildes längtan, drömmar, hopp och lust
ändra sig blott sakta. Därför torde man kunna säga, att
—- 558 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
