Fader vår, som är i himmelen.
Gud vill härigenom med mildhet uppmuntra oss, att vi skola tro,
att han är vår rätte Fader och vi hans rätta barn;
på det vi skola bedja honom frimodigt och med all tillförsikt,
såsom goda barn sin käre fader.
Helgat varde ditt namn.
Guds namn är i sig självt heligt,
men vi bedja i denna bön, att det även må hållas heligt hos oss.
När Guds ord läres rent och klart och vi leva därefter heligt
såsom Guds barn;
det giv oss, käre himmelske Fader!
Men den som lärer och lever annorlunda, än Guds ord lärer, han
ohelgar ibland oss Guds namn;
härför bevara oss, o himmelske Fader!
Tillkomme ditt rike.
Guds rike kommer väl av sig självt vår bön förutan,
men vi bedja i denna bön, att det må komma även till oss.
När vår himmelske Fader giver oss sin helige Ande, så att vi genom
hans nåd sätta tro till hans heliga ord
och så leva i Gud här i tiden och sedan i evigheten.
Ske din vilja, såsom i himmelen, så ock på jorden.
Guds goda och nådiga vilja sker väl vår bön förutan,
men vi bedja i denna bön, att den må ske även hos oss.
När Gud bryter och förhindrar all ond vilja och alla anslag av
djävulen, världen och vårt eget kött, vilka icke tillstädja, att vi
helga Guds namn, och att hans rike kommer till oss,
och när han styrker och behåller oss fasta i sitt ord och i tron i
alla våra livsdagar.
Detta är hans goda och nådiga vilja.
Vårt dagliga bröd giv oss i dag.
Gud giver väl även utan vår bön dagligt bröd åt alla människor,
jämväl de onda,
men vi bedja i denna bön, att vi måtte erkänna det såsom hans gåva
och med tacksamhet mottaga vårt dagliga bröd.
Allt det som hör till livets nödtorft,
såsom mat och dryck, kläder, hus och hem, åker, boskap och bohag,
gods och penningar, god maka, goda barn, gott tjänstefolk, god och
trogen överhet, god styrelse, god och tjänlig väderlek, fred, hälsa,
tukt och ära, goda vänner, trogna grannar och mera sådant.
Och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro.
Vi bedja i denna bön, att vår himmelske Fader icke ville se till
våra synder och för deras skull vägra oss vår bön, ty vi äro icke
värda något av det vi bedja om, och hava icke heller förtjänat det;
utan att han ville giva oss det alltsammans av sin nåd, ty vi
synda dagligen på mångfaldigt sätt och förtjäna intet annat än straff.
Så vilja ock vi av hjärtat förlåta och gärna göra dem gott, som
bryta mot oss.
Och inled oss icke i frestelse.
Gud frestar ingen,
men vi bedja i denna bön, att Gud ville beskydda och bevara oss,
så att djävulen, världen och vårt eget kött icke må bedraga och
förföra oss till vantro, förtvivlan och andra svåra synder och laster,
och, om vi därmed frestas, att vi då icke låta oss övervinnas utan
strida mot dem och äntligen behålla segern.
Utan fräls oss ifrån ondo.
Vi bedja slutligen i denna bön, att vår himmelske Fader ville
förlossa oss ifrån allt ont och farligt både till kropp och själ
och till sist, när vår stund kommer, giva oss en salig hädanfärd
och nådeligen taga oss från denna sorgedal till sig i himmelen.
Att jag skall vara viss därom, att sådana böner äro vår himmelske
Fader behagliga och hörda av honom;
ty han har själv befallt oss att bedja så och lovat, att han vill
höra oss.
Amen, amen, det är: ja, ja, det skall så ske.