Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- En patriot utan fosterland
- Del II
- 8. Brända skepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tårar af tacksamhet och glädje, så höjer man
naturligtvis hakan i vädret och läspar fram en dum lögn i
stället för att bekänna en vacker sanning. Det är så
världen vill hafva det, och jag har för det mesta rättat
mig samvetsgrannt efter dess pretentioner i detta fall.
* *
*
Mina tämligen få tillhörigheter voro snart
inpackade, mina afskedsvisiter hastigt undangjorda, mina
rekommendationer till framstående personer i
Tavastehus fort anskaffade. Jag gjorde mitt inträde i den
lilla, nätt belägna staden med en känsla af att gå till
mötes en period af idyllisk hvila i en fridfull naturs
sköte. Det var en vacker höst med många klara dagar
och kyliga kvällar, under hvilka jag älskade att
promenera långt ut i den omgifvande täcka landsbygden.
Af mina kolleger hade jag blifvit rätt älskvärdt
och vänligt emottagen, ehuru jag mycket tydligt kunde
se, att de voro mindre charmerade af att erhålla detta
främmande element, som jag representerade, i sin slutna
krets. Hos guvernören öfver länet fann jag däremot
vid mitt första besök, att en öfverraskande sympati
slog mig till mötes, så mycket mera oväntad, som jag
hört uppgifvas, att hans familj var mycket reserverad
i sitt umgänge. Min tjänst ansåg jag mig inom kort
vuxen, sedan jag, som ej förut haft annan pedagogisk
öfning än privatlektioner, fann att jag icke blott kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 12:34:43 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/katepuf/0161.html
