Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
realiserbar för honom i skiraste högsommardis,
medan den lilla stötestenen låg hotande och ful på
vägen dit.
Och då gick idén upp för honom. Redan följande
morgon lät han kalla biträdande mejerskan upp till sig,
drog dörren igen om henne, och när hon en halv timme
senare gick ifrån honom, hade hon sitt flyttningsbetyg i
fickan och dessutom fyra fem stycken mycket stora
sedlar, dem hon fått av Herrö-kaptenen till blivande
hemgift, och vilka hon icke skulle göra någon
hemlighet av att hon hade — för ungt manfolk, som det kunde
intressera. Det var naturligtvis summan av
besparingar och små försändningar, som hon fått från sin
broder, en lanthandlare åt Savolakssidan. Dessutom
skulle den man hon valde få det nya torpet på så goda
villkor, som ännu ingen tänkt sig. Och av det torpet
kunde det bli en betydande utgård med tiden, så väl
låg det till. Men alltsammans skulle vara klappat och
klart innan hösten, det nämnde kaptenen som ett
bestämt villkor. Ty hon var en flicka, som kunde skaffa
sig man, och det genast. En ung jänta med hennes
friska och vackra yttre skulle, också utan kaptenens
speciella beskydd, bara behöva sträcka ut sin hand för
att fånga en friare på varje finger.
Anna Mellilä gick över gården med en blandad känsla
av tillfredsställelse och blygsel, tillfredsställelsen
levande och verklig, blygseln mera pliktmässig och ojämn;
än överväldigande henne i tankarna, än overklig som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
