Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
snurrat runt i gunga, men när Kalle Pihl försäkrade
att han skulle få sitta och att de skulle höra upp så snart
han sade till att han blev yr, så jämkade sig
skomakaren till rätta kring en bärare, spottade i händerna och
var humoristisk. Men Kalle Pihl satte gungan i gång,
gav den fart högre och högre, och när skomakaren icke
skrek, snurrade han den runt det första varvet, det
andra, det tredje ...
Intresset var på sin höjdpunkt. Man kunde icke
neka att Kalle Pihl burit sig ädelmodigt åt, som åtagit
sig att frälsa skomakaren från flickornas löje, på samma
gång han räddade sig själv. Han hade alla sympatierna
för sig. Skomakaren satt hopkrupen på den ena sidan
och höll i sig med armar och ben, medan
österbottningen, lång och vig och ledig, höll sig fast endast med
den ena handen, när gungan i susande fart gick runt
för tolvte gången. Ännu intet rop från skomakaren.
Det var en duktig skomakare, det där! När gungan gick
runt det tjugufjärde varvet, hördes ett stönande från
det hopkrupna människobyltet. Mössan hade flugit
av skomakaren, men för hans mods skull fäste man
sig icke vid att han såg löjlig ut.
— Är du rädd att falla? ropade Kalle Pihl.
Skomakaren svarade nej mellan hopknipna
tänder.
— Då gå vi ännu tjugu varv tillsammans, så få vi se
om flickorna skratta ut oss.
— Låt gå bara! ropade skomakaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
