- Project Runeberg -  Hårda tider /
123

(1925) Author: Karl August Tavaststjerna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hon såg ett mer än fyrtio mil långt smalt streck,
som genom södra Finland drog sig österut till
Ryssland och dess praktfulla Petersburg, hon såg
sandbankar över dälder och grävningar genom backar, och hon
såg trasiga arbetare med spadar och stenborrar, vilka
ur jordkojorna och backstugorna runt kring
järnvägsbyggnaden gingo till sitt arbete på framtidens kultur,
som snart med järnband skulle förbinda deras frostiga
land med de oändliga sädesfälten i Europa. Längs
det bandet skulle kulturens rikedom i framtiden rulla
in i landet, lindrande nöden för deras barn, men själva
skulle de kastas i stora gemensamma gravar, uppgrävda
här och var i backarna, och i största hast massvis vigas
till den eviga vilan av högtidliga präster, lugnt som
om man läst Herrans välsignelse över deras dop.

Sist såg morgonens drottning en ganska stor stad
längst nere vid Finska vikens klippkust, där de vita
stenhusen bländade i hennes strålar, och innanför
vilkas väggar vise herrar sovo de rättfärdigas sömn i breda
sängar, säkra på att de gjort allt för att leda landets
öden till det bästa, när de anförtrott ärkebiskopen att
jämte folket bönfalla hos Gud om en skörd, på vilken
de tvivlat ända sedan sommaren följde direkt på
vintern utan vårens medlande övergångstid. Hon spejade
förgäves efter någon oro på de med kullriga stenar
belagda gatorna, hon fann endast ett fåtal bönder, som
skramlade fram till salutorget, och det bekymmer hon
läste i deras ansikten hade hon sett varhelst hon stötte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:35:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kathtid/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free