Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kryssarrigg på närmare håll, fann jag på att säga, då
landsmansskapet icke alls gjorde honom varm.
— Nåå, jassåå — bara en visit, således! sade
kaptenen helt lättad och log. — Kapten Williams,
presenterade han styrmannen — och . . . och ... ja, hur
var namnet igen?
Jag upprepade mitt namn, och kaptenen bjöd mig
äntligen plats, samt tog till gitarren igen. Sedan vände
han sig till styrmannen och sade en engelsk sats, där
orden grogg och rom bildade objekten. Styrmannen
lämnade papperen och gick ut, och kaptenen satte sig
till rätta i soffan i det han grep ett par nya ackord
på gitarren och såg menande, men helt välvilligt
på mig.
Jag hade en tydlig förnimmelse av att vara »till
främmands» någonstans på landsbygden i Finland och
uppträdde som man gör där, utan många ord i början
och utan alla vidare förklaringar angående mitt besök.
Det tycktes behaga kaptenen, han log skämtsamt
förstående med skalken i ögonvrån och tycktes numera
finna det alldeles i sin ordning att jag äntrat ombord
längs en tross.
— Vi komma från tropikerna — från Java — med
kaffelast och rå kakao, sade han utan att jag frågade
honom om det.
— Och kapten är kapten på den här stora, engelska
skutan? sade jag med beundran.
— Änteligen har lyckan också sparkat mig! sva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
