Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men när vi efter midnatt skulle skiljas, och jag
följde de två sjömännen nedåt hamnen genom villande
gränder och smala trappor, tog kapten Tärnberg mig i
anspråk för sin personliga del. Efter en liten
stammande inledning tog han fart, bet huvudet av
skammen, påstod han själv, och sade slutligen med
övertygelse och kläm, men väljande orden helt
anständigt.
— Jag ska ta mig fan be dig om en sak, som jag
inte besvärar var och en med.
— Nå?
— Jo, när du kommer hem ska du ta reda på
dem ... du vet. ..!
— Nej, jag vet inte?
— Jo, du ska ta reda på mina svärföräldrar...
eller... det vill säga... på dem, som aldrig blevo
mina svärföräldrar. Om de ännu leva. I annat fall
på min... på min... på min före detta hustru ...
Anna Mullig, som du kallade henne... för hon lever
väl än. Jag har skrivit till dem flera brev under de
sista åren, sedan jag blev riktigt min egen, men de äro
för styva att svara något. Genom mor min hörde jag
lite om dem, men gumman är död sedan fyra år, och
nu vet jag alls inte vad jag ska göra i saken. Så
mycket vet jag att Annas föräldrar inte ha några millioner
att leva av, att hon själv var ogift ännu för fyra år
sedan, och att min dotter bör vara fullvuxen vid det
här laget. . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
