Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Men det möter uppförsbackar, och så skall du
bära mjölsäcken hem på återvägen–
Det kommer intet svar, inte ens ett grumsande.
Anna tycker sig ha varnat och rått sin man nog,
lägger barnen till ro, tager fram sin spinnrock och börjar
tänja ut sin eviga tråd, vilken på hela hösten icke
tagit någon ände. Spinnrocken surrar, pärtorna spraka
då och då, brinna ut och ersättas med nya. Icke ett
ord bytes. Anna förebrår sig tyst att ha tilltalat sin
man för häftigt, ty när allt kom omkring var han ju
inte orsaken till deras nöd. Hon försöker pressa fram
några försonande ord, men de fastna henne i strupen.
Äntligen är Antti färdig med sina skidor, han bär
dem ut i farstun, kommer igen och ber hustrun kort
om att ställa i ordning deras största och vitaste
mjölsäck. Sedan går han upp på ugnen för att lägga sig.
— När skall du bege dig av?
— Sörj inte för det! Du har bara att bry dig om
att jag hämtar mjölet ordentligt hem.
Litet senare försökte Anna blidka sin man genom
att vädjande lägga sin hand på hans arm, där han låg
och låtsade sova. Men den fick bli liggande där.
Följande morgon så tidigt att morgonstjärnan
ännu ej är uppgången, glider Antti i den smällkalla,
stilla och stjärnblinkande natten tyst som en skugga
utför skogsstigen, som för ner till tjärdalen och vidare
till grannbyn. Han hade stigit upp och gjort sig i
ordning för färden utan att störa familjens sömn. Endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
