Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På sjuklägret ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till fotknölen i den mjuka marken, känner han ett
styng i ryggen och en krossbrytning, en sådan där
frossa, som ligger djupt i själfva benmärgen. Men
det är altför roligt att tänka sig vara därute igen
och märka att stöflarna icke läka. Han sveper
täkket vårdslöst omkring sig och blir sittande.
Vinden har icke saktat af mycket, den
sopar fram massor af hvitgrå skyar öfver Everts
utsikt, och hvarje gång de glesna litet, bryter solen
igenom dem grann och klar. Då är det som lyste
den med dubbel glans öfver de stora, blågröna
vågorna, som ha vackra, hvita skumkammar längre
ute i den breda bukten, men bli smutsgulgrå
närmare stranden. Där slås de sönder i små, fula
och ilskna, lerfärgade bränningar. Han räknar mer
än tre alnars djup, där lerfärgen börjar...
Då kommer hans mor in i sjukrummet,
förebrår honom att han förkyler sig igen, tvingar
honom ner i bädden och söker bland böckerna på
bordet efter en religiös kalender, ur hvilken hon
brukar läsa högt för honom.
— Ack, protesterar Evert, — det är ju inte
något farligt, bara en förkylning!
Men mor är envis, stryker honom öfver brän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
