Bilder ur Sveriges historia. Svensk kultur från urtid till nutid / 10 (1931-1932) Author: Ernst Klein With: Karl Nordlund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Alvastraboplatsen i modell — utförd vid Statens Historiska Museum. Man ser hur golvstockarna bilda plattformar i olika riktningar och hur de förankrats med stående pålar. Ungefär mitt på bilden ses en ringformig härd; andra stenhögar synas också ha varit eldstäder i andra hus.

gånggrifterna (se nedan) men också de med yttersta
skicklighet och flit utförda vapen av flinta och andra
stenarter, som hittas i dylika och därmed samtidiga gravar.

En boplats från denna tid, som ligger i Dagsmossen
vid Alvastra i Östergötland, visar ett helt annat skick
än de gammaldags strandboplatserna (som dock funnos
kvar hela stenåldern igenom). Det är en mäktig
anläggning, till vilken motsvarigheter äro kända från
Tysklands, Schweiz’ och Italiens stenåldersfolk under samma
tid — mitten av 2000-talet f. Kr. Massor av grova
furustammar ha släpats ut i mossen och förankrats till ett
väldigt golv. På detta har byn legat, skyddad av sanka,
delvis vattenfyllda kärr runt om, endast genom en lång
spång förenad med fasta marken. Hur hyddorna på

Alvastraboplatsen sett ut, vet man ej. På liknande
anläggningar i Tyskland ha iakttagits spår av fyrsidiga
trähus med lergolv. Här ser man bara ett flertal härdar
och en del stenar, som väl släpats ut för att tjänstgöra
som arbetsbord. Massor av redskap och matrester,
däribland hasselnötter, kluvna äpplen och korn, vittna om,
att folket i Dagsmossen varit jordbrukare såväl som
jägare, att de ägt boskap och åkrar, och att de därför
också måst sammansluta sig och söka försvara sitt och
de sina mot andra bygders folk. Ty kulturen stegrar
alltid krigsfaran och jordbrukare och ägare till hjordar
råka oftare i strid med varandra än de fattiga
jägarstammar, som ingenting äga annat än det, naturen vill
skänka dem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>