- Project Runeberg -  Bilder ur Sveriges historia. Svensk kultur från urtid till nutid /
92

(1931-1932) [MARC] Author: Ernst Klein With: Karl Nordlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

På denna bildsten från Gotland — från Tjängvide socken — ses Odens<båttafotade häst med sin ryttare. Motivet är vanligt på de gotländska<bbildstenarna från vikingatiden.
På denna bildsten från Gotland — från Tjängvide socken — ses Odens

åttafotade häst med sin ryttare. Motivet är vanligt på de gotländska

bildstenarna från vikingatiden.


i många hänseenden, jämförda med bönderna i andra
nordiska länder. På Gotland ha vi också redan från
tidig vikingatid i sten huggna vittnesbörd om en
förtrogenhet med den högre nordiska gudaläran, som äro
ytterst sällsynta på andra håll. De gotländska bildstenarna
visa oss bl. a. i flera fall säkra gudagestalter: Odens
åttafotade häst bär en skäggig man med en bägare i
handen. Man har velat tolka detta som en död man — den,
till vars minne stenen rests — ridande till Valhall. Jag
vet icke, varifrån man får stöd för, att den döde rider
Odens häst. Men Oden själv, bäraren av »Suttungs mjöd»,
visdomens och inspirationens trolldryck, väktaren av
Mimes brunn, där han offrat sitt öga för en dryck, kan väl
tänkas rida med en bägare i sin hand. Han mötes, liksom
varje till Valhall anländande, av ett kvinnligt, tjänande
väsen, en »dis», som bjuder honom att dricka av
gudarnas odödlighetsdryck, mjödet ur geten Heidruns juver.
Så som det heter i »Kråkomål», dikten om Ragnar
Lodbrok: »Nu lyster mig lykta mitt kväde, ty diserna som

Oden sänt till mig från Valhall, bjuda mig hem till
honom. Glad skall jag dricka öl med asarna i högsätet.
Allt hopp om liv är förlidet, leende går jag mot döden.»

Av diser med dryckeshorn i händerna, som möta
ryttare, ha vi några små bilder, gjutna i brons, som nedlagts
i svenska vikingatidsgravar. Även utan ryttare torde
dylika små kvinnobilder, av vilka flera exemplar äro
kända nog betyda valkyrior eller Odens tjänstemör,
som man kanske velat påminna om deras plikt genom
att lägga en bild av dem hos den döde. Scenen på
bildstenen har väl i sin mån samma uppgift utom den att
vara de efterlevande till tröst.

En uppländsk runsten visar oss en illustration till den
myt, i vilken Tor fiskar upp Midgårdsormen, den
väldiga, runt om jorden ringlade världsdraken. Det är den
enda säkra bild av åskguden vi känna till om vi också
i sagorna veta att man haft Torsbilder flerstädes i
Norden, bl. a. i Uppsala, där f. ö. även Oden och Frö voro
avbildade i templet.

92

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:37:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kebildsv/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free