Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och verkstäder — kort sagt alla de, som utåt skapade
den odling och införde alla de nya konster och rön, som
vår tid ännu har klostren att tacka för.
De första cistercienserklostren i Sverge, båda från
1140-talet, voro Nydala i Småland och Alvastra i
Östergötland. Värnhem i Västergötland var ett av de
största svenska klostren inom denna orden. Ett annat är
Roma på Gotland. Vreta i Östergötland och Riseberga i
Närke, som också efterlämnat vackra och talande
ruiner, voro nunnekloster av samma orden. Viby nära
Sigtuna hör också till 11 oo-talet. Det flyttades snart till
Julita i Södermanland, där rester av klosterbyggnaderna
ingå i den till Nordiska Museet donerade herrgården.
Åtskilliga andra cistercienserkloster tillkommo under
1100- och 1200-talen.
Synnerligen givande och noggranna utgrävningar av
några av de äldsta och förnämsta cistercienserklostren
i vårt land ha skett, bl. a. i samband med restaureringar
av Alvastra kyrkoruiner samt Vreta klosters och
Värnhems kyrkor, de två sistnämnda ännu använda som
sockenkyrkor.
Det har härvid visat sig, att de svenska
cistercienserklostren i allt anslutit sig till sina utländska förebilder.
Något annat var heller inte att vänta, ty det finns inte
ett rum i en dylik byggnad, som inte har sin i
ordens-reglerna bestämda plats och uppgift. Därför äro de
utgrävda klosterlämningarna också så talande och ge oss
så mycket mer än de låga murresterna i och för sig skulle
kunna göra, emedan vi överallt äro i stånd att med hjälp
av de gamla klosterreglerna och ännu existerande
utländska ordenshus giva oss en fullständigt tydlig bild av
hur här sett ut under medeltiden.
Kärnan i en dylik anläggning är den s. k. klausuren.
Den utgör en fyrkant av byggnader, där kyrkan
upptog en hel sida, oftast den norra. Den östra längan, som
anslöt sig till kyrkans kor, bestod av ett långt
tvåvåningshus, liksom alla klausurens byggnader i de gamla
cistercienserklostren uppförd av huggen sten. I nedre
våningen närmast kyrkan låg sakristian, därnäst en stor,
pelarprydd och välvd sal, kapitelsalen, ytterst mot
söder munkarnas samlingsrum på fristunderna, parlatorium.
En trappa ledde från en förstuga i denna våning upp till
den övre, som helt upptogs av munkarnas gemensamma
sovsal, dormitorium. (»Celler» begagnade man icke
inom denna orden.) I södra längan, mitt emot kyrkan, låg
i mitten, ofta utbyggt med sin längdaxel åt söder, det
 |
| Kartan visar den genom omfattande utgrävningar blottade grundplanen till cistercienserklostret i Värnhem i Västergötland. Klosterfyrkanten ligger söder om kyrkan. Västra längans största del upptas av kapitelsalen, vars valv uppburits av fyra pelare. Det näst förnämsta rummet var refektoriet i södra längan med sex pelare. På den innersta klostergården ligger vid södra sidan det åttkantiga tvagningsrummet, lavabo. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
