Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ornässtugans välkända silhuett gör sig ovanligt bra på denna vårvinterbild.
Om »invistarhus» heter det i äldre Västgötalagen, att
»det är kornbod och matbod och sömnhus». Stugan
räknas e.j dit — och nu förstå vi också lätt varför.
Det är ingenting som säger, att »invistarhusen» måste
vara tre särskilda byggnader. De kunna gott ligga flera
i ett hus. Det se vi i det utomordentligt vackra
prästhärbret i Älvdalens kyrkby, som av ornamenten omkring
dörrarna daterats till medeltid. Det innehåller två
bodar i nedre våningen, som säkert varit förvaringsrum
för mat och säd, och i övre våningen har det antagligen
stått sängar, så att den kunnat brukas som »sömnhus».
Så brukas härbrena ännu i våra dagar på sina håll.
Ett annat medeltidshärbre av likartad typ ha vi i
Älv-rosgården på Skansen. Det har bara ett rum i vardera
våningen, men är utomordentligt starkt byggt och synes
rent av vara avsett att kunna försvaras, dels från en med
timmer förbyggd svalgång över ingången, dels från övre
rummet, vars små väggöppningar äro gjorda som riktiga
skottgluggar, trånga innerst och vidgade utåt. Omkring
dem har man hittat en mängd pilspetsar, inskjutna i
timret, som synas vittna om, att härbret verkligen varit
utsatt för angrepp.
Som tredje exempel på ett flerrummigt, medeltida
invistarhus skola vi nämna »Hedningahuset» från Malung,
som nu står i Skansens Dalagård, där för övrigt flera av
de andra härbrena härstamma från 1500-talet.
Malungs-boden, som av folket i trakten ansågs härstamma från
hedenhös och fått sitt namn därav, är byggd i bara en
våning, men med två rum, av vilka det ena varit korn-
bod och det andra, med en kraftig dubbelsäng vid ena
kortväggen, tydligen är avsett till »sömnhus». Sängen är
ett nästan enastående exempel på, hur denna viktiga
möbel tett sig i medeltidens bondgårdar. Det är en timrad
botten på lagom höjd över golvet, som går från vägg till
vägg och är bred nog för att ge plats åt två personer. Inåt
rummet har den en förhöjd kant, som stiger mot ändarna
till stöd för kuddarna och som hindrar sänghalmen —
gamla tiders madrass — att rasa ned på golvet. Som
denna säng är av dubbel längd, alltså avsedd för fyra,
har den en tvärbjälke i mitten och mitt för denna, inåt
rummet, från sängen upp till taket, står en planka, som
är prydligt utskuren och överst försedd med ett
framskjutande drakhuvud. Hela möbeln är grovt och stadigt
timrad, men både proportionerna och utsmyckningen
visa, att en stark, nordisk stilkänsla ännu levat friskt hos
den medeltida malungsbonde, som byggt den.
Mot medeltidens slut, om inte förr, kunna
»invistarhusen» växa ut till ståtliga byggnader med flera rum i två
våningar, varvid efter mönstret av stadshus och
palatsbyggnader, ingångarna till de övre rummen förläggas
utanpå fasaden i en mer eller mindre förbyggd svalgång,
till vilken trappor leda upp. En dylik loftbod av
medeltida typ, om också ej möjlig att datera bestämt, finns i
Älvrosgården på Skansen. Säkert medeltida är däremot
den praktfulla »Ornässtugan» (namnet är oegentligt, ty
det har aldrig varit en stuga), i Torsångs socken vid
Runn, ej långt från Falun. Denna loftbod tillhörde, enligt
en mycket gammal och säkert alldeles riktig tradition,
217
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
