Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som motstycken visas här två sörmländska kvinnodräkter. Den
vänstra är den välkända, ännu under 1800-talets senare hälft burna
Vingåker sdräkten. Till höger ses ett porträtt, tillhörande Stora
Malms kyrka och föreställande makan till en 1624 avliden
kyrkoherde, Ragvaldus Erici. De två dräkterna stå varandra så nära, att
man måste antaga, att kvinnorna i V. Vingåker någon gång omkring
1600 upptagit ett borgerligt’ dräktskick, som de sedan troget bevarat.
(Prästfruns huvudklädnad liknar f. ö. snarare den till öster
åkersdräkten hörande, vilken dräkt i övrigt är nästan densamma som
Vingåker sdräkten.)
— ty varför skulle man eljest, såsom bevisligen skett,
redan i början på 1600-talet betrakta dalkarlarna såsom
särskilt gammalmodiga? Troligen har det gått så till, att
allmogen i hela landet småningom under ijoo- och
1600-talen övergivit sin gamla fornnordiska mansdräkt med
»kjortel», d. v. s. knälång skjorta, bälte, långbyxor, toppig
luva och skinnskor (alltså något liknande lappdräkten)
för att på den nya tidens sätt klä sig i tröja med korta
skört, kortbyxor, strumpor och läderskor, filthatt och
— till helgdags — en rakskuren, framtill öppen långrock.
Sådana torde de i gemen — utom i övre Dalarna och på
andra avlägsna orter — ha sett ut ungefär vid 1600-talets
mitt. Förändringen har inträtt jämsides med det
bondeklassens gradvisa uppstigande till större social
betydelse och livligare deltagande i kulturlivet på alla
områden, som vi nyss talat om. Hur segt likväl ålderdomliga
vanor kunna leva kvar, ser man ännu i våra dagar i
trakter, där utvecklingen av olika anledningar fördröjts. På
Runö bar den manliga befolkningen ännu vid 1900-talets
början en svensk dräkt av tidigt 1600-talssnitt med
skörtjacka och vida kortbyxor, men även denna dräkt (som då
allmänt ersattes av en 1800-talskostym med kavaj och
långbyxor) hade ännu ej hunnit helt uttränga den äldre,
medeltida med »kjortel» och långbyxor, vilken av de
äldre brukades som arbetsdräkt och även allmänt
användes —1■ i vitt vadmal — som säljaktsdräkt på isen. Vad
274
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
