Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några autentiska bilder av svensk bergshantering från 1600-talets
förra hälft äga vi ej. Men denna, år 1684 utförda bild av en
kopparhytta vid Falun, torde återge förhållanden, som voro tämligen
likartade redan ett halvsekel förut.
STORMAKTSTIDENS GRUNDVALAR
TT vå stora förändringar försiggingo med Sverges folk
mellan Gustav Vasas och Gustav Adolfs dagar, vilka
gjorde det nyss ur Danmarks händer lösryckta lilla
nordiska riket till en av Europas i mer än ett hänseende
ledande nationer.
Den ena förändringen ligger på hushållningens område.
Den andra är av andlig art.
Genom den förstnämnda förvandlades Sverge från ett
på yttre maktmedel fattigt land till en medlem av den
stora europeiska gemenskap, där den vita rasens
hittills oövervinnliga vapen i kampen mot natur och
människor skapas.
Den andra, andliga omvälvningen gjorde svenskarna
medvetna om sin styrka och villiga att bruka den ute
i världens stora strider.
Gustav Vasa hade inte väl blivit kung, förrän han fick
börja pruta och handla med Liibecks till kungavalet ut-
sända ombud om betalningen för de små legotrupper,
med vilkas hjälp bondehären besegrat danskarna. Det
rörde sig om summor, som i varje fall inte synas ha
överstigit en dåtida uppländsk godsägares personliga
kredit. Ty med någon statskredit var det säkert ingen, vare
sig från gäldenärs- eller borgenärssidan som räknade.
Den unge arvingen till Vasaättens gods fick nog stå för
rikets skulder själv, om det gällde. Det har sagts, att
Gustav visade ett nästan sjukligt intresse för ekonomiska
vinster och fördelar. Föga underligt, när både hans egen
krona och statens frihet under årtionden hängde på hans
förmåga att möta alla finansiella krav.
För sina hopgnidna silverpengar byggde gamle kung
Gösta tunga, fasta borgar och skaffade ihop kanoner,
bössor, harnesk och annat, som behövdes för att
försvara dem. Det vill dock synas, som om han aldrig gick
ett steg utöver det strängt nödvändiga försvarets grän-
293
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
