Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ryttarvapen av svensk tillverkning från jo-åriga krigets dagar se
vi på denna och motstående sida. Det i tung »köritz» klädda
kavalleriet utgjorde härens dyrbaraste och ofta taktiskt avgörande
beståndsdel Varje man var klädd i bröst- och ryggharnesk med
arm-och lårskydd samt sluten hjälm. Som anfallsvapen bar han en lång,
tveeggad värja och ett par grovkalibriga hjullåspistoler, bäggedera
avsedda för närstrid man mot man. Vad en dylik ryttareutrustning
kostade, kunna vi se på sid. 298.
en summa som mången köpman i Amsterdam mycket väl
skulle ha kunnat lägga ned på några tavlor eller en ny
trädgårdsanläggning.
Polen, den hotande kejserliga makten, det alltjämt
farliga Ryssland kunde man inte hålla stången med lånade
holländska gulden.
De pengar, som skulle hålla dem på avstånd, måste,
för att få tillräcklig kraft, först förvandlas till stål och
bly. Då först kunde man hoppas någon fred av dem.
Historien om Sverges väldiga ekonomiska uppsving
under stormaktstidens första skede är historien om de
svenska naturtillgångarnas och den svenska folkkraftens
omvandling i vapenmakt — rätt och slätt.
Denna alkemistiska process började inte, därför att
någon enskild vilja satte den igång. Det var historiens
högsta ledning, som skickade bergsmännen ned i
schakten, lejde nya smeder och nya drängar vid nya härdar
och hamrar, sände skogarnas män till milor och
flott-ningsleder, skärgårdarnas folk till båtvarv och
repare-banor — och samlade krut och lod, kanoner och
musköter, pikar och värjor i kungens rustkammare.
Stormaktstiden inleddes med en förtvivlad
kraftansträngning, som var inriktad på två enkla och påtagliga
mål: koppar och järn.
Kopparn blev pengar. Kungen hade monopol på att
köpa allt, som han behövde av den varan, innan andra
fingo handla med den. Inom landet satte han
kopparpengar — de första i Europa — i omlopp, emedan
Älvsborgs lösen gjort slut på nästan allt betalningssilver i
riket och det lilla, som kunde uppbringas, alltför väl
behövdes till utländska betalningar. Han stiftade ett
296
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
