- Project Runeberg -  Bilder ur Sveriges historia. Svensk kultur från urtid till nutid /
314

(1931-1932) [MARC] Author: Ernst Klein With: Karl Nordlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skokloster, vid en fjärd av
Mälaren, byggdes på 16}o-talet av
fältmarskalken Carl Gustav Wrangel
på det gods, han ärvt av sin i
svensk krigstjänst grånade fader,
den estländske adelsmannen
Herman Wrangel. Ännu i dag står det
praktfulla palatset både utan och
innan som ett förunderligt
välbc-varat minnesmärke av
stormaktstidens aristokratiska kultur, fullt
av sådana skatter, som de rikaste
på denna tid älskade att hopa i
sina gemak. Vår bild återger
grevinnan Wrängels sängkammare. På
väggen hänga tapeter med bibliska
ämnen, vävda i Holland på
1630-talet. Den praktfulla
himmelssängen, med bakstycke av försilvrad
papier maché och sängomhängen
av röd sidendamast anses vara av
tyskt arbete, medan stolar och
fåtöljer, från senare delen av
1600-talet, äro svenska.

ringar och bidraga till att förklara den oerhört starka
tillväxt, som framför allt Stockholm och Göteborg, men
också många andra städer rönte under 1630- och 40-talen.

Vi förstå då också bättre hur det kommer sig, att från
och med denna tid en mängd bruksföremål av alla slag,
bordskärl av silver, tenn och lergods, klockor och nipper,
bordsknivar och silverskedar, bordsuppsatser och speglar,
oljemålningar och miniatyrer och mycket annat, som hör
till ett välförsett bo, finnas bevarade. Det är inte
krigsbyte, alltsammans, lika litet som stolar, bord, skåp,
broderade täcken och borddukar och andra prov på
konstnärliga inredningsföremål, som från och med det stora
krigets tid bli allt vanligare. Ej heller äro dessa saker
alltid, eller ens oftast, importerade. Ty import av enstaka
lyxföremål har alltid förekommit, utan att någon större
mängd av dem blivit bevarade till vår tid.

Men först nu får man i Sverge gott om dylika, en smula
utöver livets nödtorft gående saker, som ofta utan att vara
klenoder, likväl skänka ett hem en viss prägel av
välstånd och lyx. Denna prägel saknas ännu på 1630-talet,
då fransmannen Ogier gång på gång fäster sig vid, hur
enkelt även framstående personers bostäder äro utstyrda.
Tjugo år senare få vi många vittnesbörd, både in- och
utländska, om att svenska adelshem äro mycket präktigt
inredda och att även borgerskapet kostar på sig mer än
det egentligen borde i fråga om lyx. Denna förändring

314

kan endast ha kommit till stånd genom en med importen
samverkande, kraftig ökning av den inhemska
tillverkningen på alla områden. När Axel Oxenstierna i den
ovannämnda riksrådsdebatten om de främmande
hantverkarna yttrar, att »hantverkerne begynna nu temmelig
att komma sig före här», konstaterar han en för svensk
kultur ytterst betydelsefull verkan (om också indirekt) av
det stora kriget, som man ej i allmänhet beaktat; man har
alltför mycket suggererats av de iögonenfallande
krigsbytenas glitter. Man har trott, att de »kontanta» vinster,
som hemfördes äv några höga herrar, förvandlade Sverge
från ett nordiskt medeltidsland till ett kontinentalt
kultursamhälle. I den mån en sådan förvandling verkligen
försiggick under 1600-talets förra hälft, var det dock i
högre grad en verkan av inflyttade utlänningars flit och
arbete inom Sverges gränser, än en sporadisk import av
krigsbyten och krigsvinster.

Det är också detta under flera årtionden pågående
insipp-rande av duktiga hantverkare inom alla yrken, liksom av
arkitekter, målare, stuckatörer och bildhuggare, musiker och
dansmästare — med ett ord, allt slags folk med högre teknisk
färdighet än den, man här i regel tidigare haft till förfogande,
som gör det möjligt att tillgodose den unga, under kriget
uppvuxna och utbildade generationens stegrande kulturkrav.

Kriget förde svenskarna ut på kontinenten, men det
förde också kontinenten närmare Sverge.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:37:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kebildsv/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free