Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
parker och perspektiv, dess konstgjorda havsvik med sin
ö och sitt lusthus skildras lika noga som den judiske
Am-sterdam-bankiren Diilitz’ musiksalong med plats för 300
gäster och den gamle ostindiefararen de Vries’ holländska
lanthus i kinesisk stil med sidentapeter och låga soffor,
brokiga porslinsurnor och stora, japanska, klädda dockor
i hörnen.
Han gläder sig åt allt nytt, som han får se i världen:
I Lissabon ser han den stora operan med italienaren
Ro-salis balett, vars damer han snart blir vän med. Den
neapolitanska societetens otroligt fria, och likväl i
realiteten mycket dygdiga damer inviga honom med många
mystiska och pikanta ceremonier i en orden, vars
insignier utgöras av ett brinnande hjärta med bokstäverna V.
A., som uttyds »Veritable ami», och vars syften i lika
mån synas vara välgörenhet och underhållning. I
Marseille och Genua går han grundligt igenom karnevalen
med dess oavbrutna följd av maskeradupptåg på gatorna
och i de rika köpmansfurstarnas palats. I Holland lär
han sig att anordna små utfärder med lantljga
värdshus och vackra utsiktspunkter som mål och några glada
fruar och flickor som medelpunkt, överallt lär han sig
uppskatta gott och glatt skämt — helst med en rätt stark
krydda av »equivoquer» — och av skilda nationers
»supvisor», föredragna vid desserten av unga skönheter, har
han säkert ett bra förråd inne, när han återvänder till
fädernejorden för att, vid sidan om sin redliga
sjöoffi-cerskarriär, spela rollen av maitre de plaisir åt den
åldrande kung Fredrik.
Vad Tersmeden upplevat, sett och fört med sig hem
till Sverge under sina vandringsår på 1730-talet, är
kanske i än högre grad betecknande för de element i
rokokon, som gingo djupt in i det svenska kulturlivet, än vad
en Carl Gustaf Tessin under samma epok inhämtat och
Kina slott uppfördes vid Drottningholm på 1760-talet
av Carl Fredrik Adeler antz. Här förverkligades en av
rokokons älsklingsidéer att sammansmälta kinesisk och
fransk smak till något på en gång fantastiskt och
förnuftigt, främmande och hemtrevligt, dyrbart och
enkelt. — Den nedre bilden återger en ritning av Jean
Eric Rehn till biblioteket på Drottningholm, som
ombyggdes åt Adolf Fredrik och hans gemål.
givit sitt land. Tessins ideal ligga på ett mycket högre
plan. Hans inflytande på konstlivet går, trots det att
hans storhetstid sammanfaller med rokokons genombrott
här i landet, snarast i en klassisk anda, som delvis är ett
fädernearv, delvis ett föregripande av antikdyrkans
åter-uppvaknande under den gustavianska epoken. Det
återhållsamma och förnäma, som präglar Hårlemans,
Adel-crantz’ och Jean Eric Rehns arkitektur, står säkerligen i
407
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
