Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sprungslandet, som kom till praktisk nytta. Hans bidrag
till teknikens, lanthushållningens och andra nyttiga
konsters förbättringar voro många. Samuel Klingenstjerna
och Torbern Bergman, den förre väsentligen fysiker, den
senare kemist, bröto nya vägar för sina vetenskaper, men
voro också samtidigt framstående praktiker, som förde
tekniken framåt — nyttans män. Om deras rykte ej
kunde tävla med Linnés och Swedenborgs, voro de dock
internationellt kända och bidrogo till att höja sitt
universitets och sitt fosterlands anseende i världen.
Jakob Faggot, vars namn tidigare nämnts, utgav år
1746 en skrift med titeln Svenska Landtbrukets hinder
och hjälp, där han bland andra rådande missförhållanden
skarpt klandrade det gamla, allmänt och efter lag
gällande tegskiftessystemet. Detta, som redan skildrats (Del
I sid. 219) befordrade en osjälvständighet och brist på
eget initiativ, som numera ansågs alldeles olämplig, sedan
man på varje område inom näringslivet, och främst på
modernäringens, börjat lägga an på nya, förbättrade
metoder. De sammanbyggda byarna ville Faggot dock ej
ännu avskaffa. För honom gällde det i huvudsak att
förmå jordägarna att genom överenskommelse skifta
jorden sinsemellan så, att var och en i stället för ett otal
små remsor i alla byns åkrar och ängar skulle få några
få, större och sammanhängande jordbitar att odla.
Som chef för lantmäteriet sökte Faggot under
åtskilliga år övertala bönderna att frivilligt underkasta sig
denna reform, men det gick smått, till dess äntligen
riksdagen år 1757 beslöt, att s. k. storskifte skulle äga rum,
varhälst någon delägare i ett byalag påfordrade det.
Kostnaderna för skiftet skulle byamännen dela och kartan
skulle fastställas vid häradsrätt.
Storskiftet, som denna reform kallas, ansågs snart som
en av de viktigaste förbättringar, som framgått ur tidens
intensiva tänkande över ekonomiska frågor.
Ännu i dag kvarlever detta skiftessystem på vissa håll,
särskilt i Dalarna. I största delen av vårt land
efterträddes det under 1800-talet av det småningom genomförda,
ännu starkare individualistiska enskiftet, också detta en
frukt av 1700-talets reformiver. Enligt detta system
upplösas byarna alldeles, och varje delägare skiftar till
sig ett enda, sammanhängande stycke av den
gemensamma åker- och ängsmarken, inom vilket han bygger
sin gård. Detta nya sätt praktiserades för första gången
under 1790-talet av godsägaren Rutger Maclean på godset
Svaneholm i Skåne och vann sådan anklang, att
enskiftet år 1807 påbjöds för hela riket utom Dalarna,
Norrland och Finland. Sedan denna tid har bondelivet hastigt
förlorat några av sina mest typiska sociala drag. Hela
den intima sammanlevnaden i byalag med alla dess
hävdvunna sedvanor och rättsnormer avlöstes av ett i
vissa avseenden mera herrskapsmässigt levnadssätt efter
vars och ens eget tycke. Därmed försvann småningom den
gamla seden att hålla klädedräkten och heminredningen
i • .;-Sp . ■
* * . . ifcS v-*-
! SVENSKA
LANDTBRU-
KETS
HINDER
Ock
HJÄLP.
* W A * rtAA A
OOOQOOOOOOOOOOOOOCX300000000
AA AAArtA A A A A rt rt rt A f\ A n A
STOCKHOLM/
Trykt hos Lars Salyius.
1746-
%
Detta är det enkla titelbladet på Faggots lilla skrift,
Svenska landtbrukets hinder och hjälp, som hade en
så genomgripande betydelse för det svenska
jordbrukssamhällets utveckling.
likformig inom en bygd. Nya bekantskaper och
umgängeskretsar, hastigare och flera övergångar från
bondeståndet till andra samhällsskikt, både uppåt och nedåt,
och en livligare in- och utflyttning bygderna emellan,
allt efter som de enstaka gårdarna såldes eller byttes —
allt bidrog till att bryta bondeklassens gamla isolering,
men också att upplösa dess gamla, nedärvda kultur. I
våra dagar har det obetingade enskiftets nytta på många
håll underkastats tvivel och kritik, och i Dalarna, där
det ännu ej genomförts, är man på väg att med
bibehållande av storskiftets huvuddrag finna en efter nutida
levnads- och näringsförhållanden lämpad ny form för
gammalt byaliv — ett lantbrukarsamhälle med stadens
fördelar men utan dess nackdelar. Den energiske och
klarsynte Faggots initiativ är det dock ingen, som haft något
att invända emot. Han besegrade definitivt en av de
kulturhämmande medeltidsvanorna i det svenska
bondelivet.
Från många håll kommo samtidigt alla slags
förbättringar i fråga om jordbrukets redskap och metoder.
Mycket var av inhemsk uppfinning. Den ena ortens rön och
vanor jämfördes med den andras och alla erfarenheter
42 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
