Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den nya skolan med sin »riktiga», seminarieutbildade lärare får en
bra officiell och stel prägel, jämförd med den gamla. Detta fotografi,
ur Nordiska museets arkiv, är taget i Snöstorps socken, Halland,
på 1880-talel.
bemedlade eller obemedlade ynglingar, som voro beredda
att på denna steniga och smala väg stiga uppåt i
samhället. Hur det gick till, ha vi tidigare i denna
framställning fått se glimtar av.
På 1820-talet är man äntligen mogen att på allvar
upptaga undervisningsfrågorna till debatt. Vad folkskolan
beträffar, går man dock i den kommitté, som tillsatts för
ändamålet, knappast in på ämnet. Man anser sig ännu
kunna stanna vid att rekommendera inrättandet av
sockenskolor av primitivaste slag utan att sörja för, hur
lärarkrafter skola utbildas eller på ett något så när
enhetligt sätt avlönas. Röster höjas dock även för införandet
av den engelska lancastermetoden —
växelundervisningen — som bygger på principen, att de äldre barnen
skola undervisa de yngre, då skolmästarens roll
väsentligen består i att sköta förhör och hålla ordning i rummet.
Det går ännu nästan tjugo år om, innan folkskolestadgan
av år 1842 bygger upp det system, som ännu i stort sett
ligger till grund för vår folkundervisning, med seminarier
i stiftsstäderna, fasta skolor i församlingarna,
examinerade och enhetligt avlönade lärare och bestämda kurser,
vilka ej blott omfatta kristendom och läsning, utan också,
till en början, skrivning och räkning.
Den högre skolundervisningen vållade för 1820-talets
kommitterade betydligt större svårigheter. Här bröto sig
två åsikter mot varandra — mycket tidstypiska och
intressanta.
Medan en modernare riktning hävdade, att
realkunska-perna, matematik, fysik, kemi, biologi borde obligatoriskt
ingå i den högre skolans plan, försvarade majoriteten av
de kommitterade (till vilken även den då ännu
konservative Geijer hörde) den rådande ordningen, enligt vilken
dessa ämnen förvisats till den s. k. apologistskolan, vilken
var avsedd för dem, som skulle ägna sig åt praktisk
verksamhet och icke idka universitetsstudier. Som en
kompromiss beslöts att föreslå inrättandet av en provskola,
där man skulle försöka med realämnena jämsides med en
betydligt inskränkt klassisk undervisning. Det nya
läroverket, Nya Elementarskolan, som grundades i Stockholm
1827, lyckades bevisa möjligheten av en så märklig nyhet.
En tid var Carl Jonas Love Almquist dess rektor. En ^v
de ivrigaste förkämparna för den moderna undervisningen
blev genera! August Hazelius, som satte sin son Artur i
den nya skolan och vann ett mycket tillfredsställande
resultat. Men först långt om länge kom den läroverksstadga,
som gjorde slut på de gamla medeltidsmässiga
gymnasierna. Det skedde först 1859.
Maskinteknikens och därmed också den moderna
samfärdselns och industriens genombrott i Sverge försiggår
utan mycket buller och bång under den tid, då Fritiofs
och -Ingeborgs kärlekssaga — för att inte tala om de
hårresande följetongsromanerna i tidningarna — synes
upptaga det bildade och halvbildade Sverges alla tankar.
441
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
