Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholms inkopplande i stambanenätet skedde mycket sent, och
i86j pågick ännu byggandet av de tunnlar och broar, som 4 år senare,
vid huvudstadens centralstation sammanknöto norra och södra
stambanorna. Det var detta år som den här återgivna bilden publicerades
i Ny Illustrerad tidning efter en teckning av O. A. Mankell.
Redan lyste gaslyktor här och var i de större städerna,
i Stockholm dock först 1853. Samma märkvärdiga år
beslöt regeringen — som väl såg saken i en ny belysning —
att »inrätta en elektromagnetisk telegraflinje genom hela
riket», med förbindelse även till Danmark och
kontinenten. Redan samma år öppnades linjen Stockholm—
Uppsala och två år senare funnos 30 telegrafstationer i
Sverge.
År 1861 fick Stockholm sitt första vattenledningsverk
— fast man ännu länge fortsatte att skicka jungfrurna
till pumpen på Brunkebergstorg efter det goda
dricksvatten, som man vant sig vid i alla bättre hus.
År 1872 öppnade doktor Artur Hazelius i Stockholm
ett museum. Inte fornsaker — dem hade redan Bureus
intresserat sig för, — icke konst, ty Nationalmuseum hade
redan Gustaf III planerat och dess förnämliga hus stod
sedan 1863 färdigt på Blasieholmen. Inte heller ville den
duktige lille lektorn konkurrera med
Vetenskapsakademiens alla museer uppe i Kungsbacken.
Han ville ha det gamla Sverge, det Sverge som dag för
dag vek undan allt längre uppåt obygderna, undan för
järnvägen, gasljuset, den elektromagnetiska telegrafen,
undan för industrien och näringsfriheten, undan för
nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen, folkbildningen. Han
447
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
