Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kontinentalsystemets förutsättningar. Handelspolitik — Sjöspärrning — Fastlandsspärrning — Ekonomiska idéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För att rätt fatta kontinentalsystemets förutsättningar, i den nu
gifna meningen, är det ett drag i den merkantilistiska åskådningen som
kanske främst behöfver framhållas. Det är hvad man kunde kalla
dess statiska uppfattning af det ekonomiska lifvet. Tar man som
exempel den mest klartänkte och konsekvente bland merkantilismens
statsmän, nämligen Colbert, framgår det af en mängd yttranden i hans
bref, att han föreställde sig världens industri, handel, sjöfart och
metalltillgång som en gång för alla gifna kvantiteter, hvilka alltså ej
nämnvärdt kunde ökas eller minskas genom mänsklig verksamhet.
Med en dylik uppfattning kunde slutsatsen ej bli mer än en: ett lands
ekonomiska uppblomstring beror på dess förmåga att beröfva
medtäflarna deras andelar i denna gifna mängd, ej på dess förmåga att
öka den totala mängden; endast på andras bekostnad kan ett land bli
rikt.[1]
Det är ej svårt att förstå till hvad slags ekonomisk politik en dylik
åskådning skulle ge upphof. Det var handelskrigens, och utan större
öfverdrift kan man säga med den tyske ekonomiske historikern
Schmoller, att äldre tiders handelspolitik består i en oafbruten serie af
handelsspärrningar.[2] Man har alltså i detta föreställningssätt att se kärnan
till kontinentalsystemets idé så till vida, att handelskrigen för tidens
åskådning måste te sig såsom ekonomiskt vinstgifvande i en grad,
som knappast delas af något så när klart tänkande människor i
vår tid.
Men därmed är likväl icke alls klargjordt, hvari gagnet och vinsten,
respektive skadan och förlusten af handelskrigen skulle bestå. I detta
hänseende var emellertid den merkantilistiska uppfattningen också
fullt tydlig. Vinsten ansågs bestå i exportens uppdrifvande, i att
påtvinga andra länder det egna landets varor, förlusten i att låta
påtvinga sig dylika varor. Handelsbalansens utslag i afseende på
öfverskott af export eller import — däri dock äfven inräknadt
betalningsbalansens för den tiden viktigaste post, fraktvinsten — afgjorde
resultatet. Denna tankegång är nutiden långt mer förtrogen med än
fallet är med den statiska uppfattningen. Det är ännu i dag »den
naturliga människans» sätt att resonera, och detta såvidt man kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
