Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- I. Kontinentalsystemets förutsättningar. Handelspolitik — Sjöspärrning — Fastlandsspärrning — Ekonomiska idéer
- II. Sjöspärrning
- Merkantilistisk innebörd
- Kaperiernas uppgift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
idéerna ägde, hade institutet att omforma sig efter dess beläte, och
det var också hvad som skedde. Resultatet blef tvåfaldigt. Dels
användes spärrningsåtgärderna att tjäna andra ändamål än de
formellt åsyftade, och dels upphäfdes de på papperet gällande
bestämmelserna genom undantag eller afsiktlig slapphet i tillämpningen till
den grad, att därigenom skapades en helt annan ordning än den formellt
påbjudna.
Kaperiernas uppgift
Hvad då först beträffar spärrningsåtgärdernas användning för andra
syften än de officiellt afsedda, kommer här i främsta ledet, att
uppbringningarna eller kaperierna kunna sägas ha haft sitt ändamål i sig
själfva. I någon mån framgår detta redan af pappersblockadens
öfverhandtagande betydelse i förhållande till den effektiva blockaden; ty
den förra gaf mycket flere chanser för kapning men var samtidigt ett
mindre säkert medel att hindra förbindelsen med fienden. Äfven två
af de jämte pappersblockaden viktigaste spärrningsmetoderna förklaras
till stor del genom hänsyn till kaperierna, nämligen dels
kontrabandsbegreppets godtyckliga utsträckning, dels Englands konsekventa vägran
att godkänna satsen att fritt skepp gör fritt gods (eller: flaggan täcker
lasten), hvilken innebär, att fienden tillhörigt gods är skyddadt på
neutrala fartyg.
Orsaken till denna sträfvan att uppmuntra kaperiet för dess egen
skull var knappast i något nämnvärdt antal fall hvad man kanske nu
närmast skulle vänta, nämligen att på detta bekväma sätt komma öfver
varor för eget behof. Visserligen skall Pitt enligt vårt dåvarande
sändebud i London Lars von Engeströms uppgift — som dock ej bekräftas
af de kortfattade parlamentsreferaten — i underhuset (3 nov. 1795) ha
påpekat uppbringningar af spannmålslaster med fransk destination som
ett medel att bekämpa den då ovanligt stora lifsmedelsbristen i
England,[1] och ett senare yttrande af Napoleon i samma riktning föreligger
också (nedan sid. 63). Men dessa fall torde vara ganska enastående,
såsom man på förhand kunde vänta af den anledningen, att syftet ej som
regel var att förvärfva utan att afsätta varor. Förklaringen ligger
alltså på en annan punkt, och denna var att kaperierna skapade en
uppmuntran åt kaparna själfva, hvilken tillmättes den största betydelse.
Till en början gällde detta den stora svärmen af privata kapare, som
ansågs skapa ett mycket viktigt tillskott åt landets sjöstridskrafter
men som tydligen ej kunde komma till stånd annat än genom utsikten
[1] Lydia Wahlström, Sverige och England under revolutionskrigens början
(1917) 192 f. — Parliamentary History XXXII 235 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:13:15 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kontsyst/0030.html
