Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kontinentalsystemets förutsättningar. Handelspolitik — Sjöspärrning — Fastlandsspärrning — Ekonomiska idéer - IV. Ekonomiska idéer med hänsyn till Englands ställning - Export och fastlandskrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKONOMISKA IDÉER
45
bland Napoleon lät intaga en i sin officiella tidning, Le Moniteur, för
1803. Dessa diskussioner anknöto framför allt till frågorna om
Englands banks guldkassa och de engelska växelkurserna, och
sammanhangen äro här af stort intresse. England upprätthöll ju, såsom hvar
och en vet, fastlandsmakternas strid emot Frankrike genom subsidier
af växlande storlek. Under revolutionskrigen fram till freden i Amiens
1802 utgjorde deras officiellt uppgifna sammanlagda belopp ungefär
14 V3 mill. pund sterling, däraf ett lån till tyske kejsaren på 4,000,000
pund år 1795, men totalbeloppet af extraordinära utbetalningar på
fastlandet var många gånger större, enbart för de tre åren 1794—96 öfver
42 mill. pund. Möjligheten att fortsätta dessa subsidier under
Napo-leonskrigens senare skede, kompletterad genom förmågan att
underhålla egna trupper på fastlandet, var tydligen ett af de moment i
Englands ekonomiska ställning, som politiskt måste komma i allra
främsta rummet i de franske statsmännens ögon. Det gällde därför
att se, hur starkt deras sammanhang var med kreditsystemet.1
Äfven i detta hänseende är Adam Smiths framställning högst
belysande. Under sin ryktbara kritik af merkantilsystemet, sådant han
uppfattar det, kommer han nämligen också in på den äfven under
det nu pågående kriget välkända frågan om guldkassornas betydelse
för krigföringen och därvid äfven på deras behöflighet för engelska
utbetalningar på fastlandet. Han får då tillfälle att visa, att
krigskostnaderna bestridas med konsumtionsvaror och ej med guld och silfver
samt att dessa underhållsvaror kunna förvärfvas genom export af
antingen ädla metaller, fabriksartiklar eller råvaror. Efter en klar
diskussion af det första bland dessa alternativ konstaterar han, att
sjuåriga krigets »enorma utgifter» måste ha bestridts ej genom guld och
silfver utan med engelska varor af det ena eller andra slaget, samt gör
den viktiga iakttagelsen, att Englands export som följd däraf varit
ovanligt stor under kriget, utan att lämna någon motsvarande import
i utbyte. I den mån betalningen för kontinentalkriget likväl sker med
ädel metall, »den stora (internationella) handelsrepublikens
betalningsmedel», måste den också köpas med engelska exportvaror, ty hvarken
de samlade metallkassorna eller ens den årliga produktionen af guld
1 Rose, Napoleon and British Commerce (1893), ointr. i Napoleonic Studies
(1904) 167. •— Corresp. de Nap. nr 6611. —■ Miss Cunningharn Chap. 4. — Porter,
The Progress of the Nation, Sect. IV, Chap. IV, (New Ed., 1851) 507 (på grundval
af uppgifter i engelska parlamentet år 1815). — Tooke, A History of Prices from
1793 to 1837 I (1838) 208 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
