Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kontinentalsystemets förutsättningar. Handelspolitik — Sjöspärrning — Fastlandsspärrning — Ekonomiska idéer - IV. Ekonomiska idéer med hänsyn till Englands ställning - Guldexport - Ekonomiska rubbningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKONOMISKA IDÉER
49
är, att det återfinnes också hos Karl Johan, om hvilken
Trolle-Wacht-meister i sin dagbok (1816) berättar, att kronprinsen alls icke bestred
möjligheten att Sverige ägde tre hundra dugligare militärer än han
men förklarade sig i afseende på den högre finansen ej vilja stå tillbaka
för någon, emedan han sedan gammalt gjort den till föremål för sitt
särskilda studium. Möjligen var detta helt enkelt en imitation af
Napoleon, med hvilkens finansåtgärder hans gamle medtäflares
sträfvan-den hade särdeles många beröringspunkter. Säkert är, att Napoleons
fantastiska men med oerhörd möda — ofta i fält och alltid på egen
hand — verkställda sammanställningar ur de tablåer, hans
finansministrar lämnade honom, ådagalägga en nästan ofattlig uppmärksamhet
åt just dessa frågor, ehuru resultaten ej stå i något förhållande till
mödan eller uppfinningsförmågan. Molliens memoarer äro också en
fortlöpande kommentar härtill; han talar om att »två månaders
rådsförhandlingar och enskilda konferenser, som nästan dagligen
upprepades i Paris eller Saint-Cloud efter hans (kejsarens) återkomst från
Njemens stränder [1807], icke mättat denna nyfikenhet, denna kärlek
till detaljer, som fick utlopp särskildt i finansfrågor. Hans fantasi
skapade i hvarje ögonblick nya sifferkombinationer, som han tog för
nya tillgångar; dylika felslut voro desto svårare att vederlägga, som
de siffror hvari han uttryckte dem gåfvo misstagen skenet af
aritmetiska sanningar». Det ligger alltså ej den minsta osannolikhet i att
Napoleon tillmätt sina föreställningar om kreditväsendet och de ädla
metallerna ett afgörande inflytande på den stora politiken mot
England.1
Emellertid medverkade sannolikt också andra moment. Ett af
dem var det redan i förbigående antydda, ganska själfklara
sträf-vandet att öfver hufvud taget vålla rubbningar i Englands näringslif
och särskildt i dess industri. Han lät en af sina pennförare, D’Hauterive,
i en 1800 utgifven skrift, De 1’état de la France å la fin de Fan VIII,
framställa den starkt genomförda arbetsfördelning, hvarpå Englands
näringslif var byggdt, som en särskildt förvärrande omständighet vid
hvarje ändring i näringslifvets riktning. Efter allt att döma var det
främst arbetslöshet och däraf följande arbetaroroligheter som Napoleon
hoppades kunna åstadkomma i England genom en afspärrningspolitik;
åtminstone är det ett faktum, att få saker i hans egen inre politik
upp-togo hans tankar så mycket som detta. Det understödsväsen han vid
1 Trolle-Wachtmeister, Anteckningar och minnen (ed. Tegnér) II (1889) 74. —
Mollien II 155 ff., m. fl. st.
4—181359. Hecksclier, Kontinentalsystemet.
Ekonomiska
rubbningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
