Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kontinentalsystemets verkningar för Englands och fastlandets ekonomiska lif - I. Olika typer af verkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
KAP. IV. KONTINENTALSYSTEMETS VERKNINGAR
läge ofantligt, alldeles frånsedt de svåra rubbningarna vid öfvergången.
Det skulle ha nedbragt dess nationalinkomst långt under hvad den
förut varit, eftersom en dylik utveckling hade inneburit öfvergång från
näringar, för hvilka det i dåvarande läge lämpade sig på ett alldeles
enastående sätt, till andra som stodo långt tillbaka härför. Af detta
skäl skulle också förlusten af en varaktig ömsesidig afspärrning mellan
England och den öfriga världen ha blifvit långt större för det förra
landet än motsvarande förlust på fastlandets sida. Ty den
internationella arbetsfördelningen, specialiseringen på industri och handel,
— för att nu blott hålla sig till det mest tidstypiska —- utgjorde
grundförutsättningen för Englands möjlighet att draga nytta af ställningen
som nästan ensam innehafvare af stora nya uppfinningar.
Fastlandsstaternas ställning däremot var redan vid den stora stridens utbrott
så mycket mindre skild från ekonomisk själftillräcklighet, att en
återgång därtill innebar långt mer begränsade uppoffringar. De skulle
visserligen därigenom i väsentlig mån ha gått miste om förmånerna af att
(genom inköp från England) njuta frukterna af de stora uppfinningarna
äfvensom täcka sina behof af transmarina varor, samt skulle med
ökad uppoffring och minskadt resultat få ersätta bådadera genom
en — följaktligen i och för sig nationalekonomiskt missriktad —-
produktion. Men räckvidden häraf måste likväl förbli obetydlig i
jämförelse med motsvarande omläggning i England. Tydligen innebär
detta resultat ingalunda, att Englands läge skulle ha blifvit absolut
taget sämre än fastlandets utan endast att England därigenom hade
gått miste om större redan vunna fördelar. Vridningen tillbaka af
tidens ur kunde ej undgå att verka starkast försämrande på läget i det
land, där de största stygen i materiell utveckling framåt omedelbart
förut ägt rum. Om England i längden hade kunnat bevara sin relativa
företrädesställning under de nu gifna förutsättningarna, är en helt annan
fråga, som är svår att besvara. Svaret kan likväl i detta fall mycket
väl tänkas bli jakande af det skäl, att själfva af spärrningen hindrade
och skulle ha fortsatt att försvåra de stora ekonomiska framstegens
spridning från England till fastlandet. Nu tog ju utvecklingen icke alls
denna riktning, men de teoretiska sammanhangen utredas likväl här,
icke blott för att belysa hvad den kontinentala själfblockaden, tänkt
till slut, skulle ha inneburit, utan också just för att i sinom tid därmed
konfrontera den faktiska utvecklingen.
Till sist bör man göra klart för sig de länders ställning, som hade
obehindrad tillförsel från England, alltså närmast Sverige och före
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
