Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kontinentalsystemets verkningar för Englands och fastlandets ekonomiska lif - II. Frankrike - Lyxindustri - Ylle- och linneindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE
187
Den skrytsamma lyx i både ord och handling, som för Napoleons
uppfattning var ett hufvudmedel att höja kejsardömets prestige inåt
och utåt, arbetade också synnerligen väl tillsammans med tendensen
att skapa afsättning för industrier af det slag, hvari fransmännen sedan
århundraden hade excellerat, och en stor del af industriens uppmuntran
bestod därför helt naturligt i beställningar af alla slag för hofvets och
de kejserliga palatsens räkning. Att en dylik politik drog
produktiva krafter från framställningen af hvad som behöfdes för folkets och
krigets uppehälle, reflekterade Napoleon sannolikt icke mycket öfver.
De ekonomiska uppgifterna tedde sig nämligen för honom långt mer
i ljuset af den populära föreställningen om behofvet att »bereda
arbetstillfällen» än som ett behof att åstadkomma största möjliga resultat af
de begränsade krafternas ansträngningar. Men att en långt
riktigare insikt i detta hänseende ofrånkomligt trängt sig på nästan alla
länders regeringar under det nu pågående kriget — den »allmänna
tjänsteplikten», »den nationella hjälp tjänsten», »civilvärnplikten» eller hvad
namnen må vara, är bästa beviset härför — trots nästan lika stor
ekonomisk okunnighet från begynnelsen, visar hur pass lindrigt
kontinentalsystemets tryck trots allt var i jämförelse med det nu pågående
krigets. Eftersom syftet med vår undersökning är att finna själfva
spärrningspolitikens verkningar, finns det sålunda i alla händelser
ingen anledning att vidare följa denna sida af utvecklingen.
Däremot är läget ett helt annat med textilindustriens öfriga grenar.
Af dessa hade klädesindustrien lika djupa rötter i Frankrikes historia
som sidenindustrien och hade liksom denna och öfver hufvud hela det
franska näringslifvet lidit svårt af revolutionstidens stormar, såväl
af den allmänna osäkerheten till lif och lem som af penningväsendets
hopplösa ödeläggelse genom assignatväsendet. Den reste sig nu ur
sitt förfall och hade en lysande period, som (t. ex. i Reims)
öfver-träffade 1’ancien régimes sista år, hvilka nu med rätta stodo för minnet
som den förutvarande franska materiella odlingens höjdpunkt.
0-tvifvelaktigt befordrades ylleindustriens utveckling af Napoleons
politik, särskildt af ett omsorgsfullt arbete på ullkulturen och
anskaffning af ull från Spanien, liksom i afseende på grofva kläden genom de
militära behofven, som alltid och allestädes i våra luftstreck främst taga
denna gren af textilindustrien i anspråk, hvarom ej minst den
nuvarande ullbristen bär vittne. Anmärkningsvärdt nog voro framstegen
efter allt att döma störst inom ett af de införlifvade områdena,
nämligen departementet Roer, den på vänstra Rhenstranden belägna de-
Ylle- och
linneindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
