Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kontinentalsystemets verkningar för Englands och fastlandets ekonomiska lif - III. Det öfriga fastlandet - Sachsen - Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DET ICKE-FRANSKA FASTLANDET
215
gången till maskintryck, hvilken ej hade kunnat eller rättare sagt behöft
försiggå under hela den långa afspärrningstiden. Ehuru
kontinentalsystemet här i flere riktningar verkat ovanligt starkt stimulerande på
den industriella utvecklingen, hade den alltså likväl ej byggt industrien
fastare än att denna redan några år efter spärrningens slut seglades akter
öfver och detta på grund af skyddets oförmåga att sörja för tillämpning
af de tekniska framsteg, som ej upptagits före spärrningens början.
Medan Sachsen i stort sedt åtnjöt all den stimulus för industriell
utveckling, som kontinentalsystemet hade att erbjuda, var läget i
Schweiz långt mer kompliceradt — hvad som nu säges om Schweiz
gäller i stort sedt också Schwarzwald-området samt egendomligt nog
äfven det med Frankrike införlifvade Genève.1 Resultatet blef på
vissa områden alldeles motsatt det som visade sig i Sachsen, trots stora
yttre likheter, nämligen i de schweiziska och badensiska områdena
med undantag blott för en produktionsgren ett våldsamt bakslag i den
föregående starka industriella utvecklingen och en vida utbredd, på
vissa områden fruktansvärd nöd. Emellertid är det en bevislig
missuppfattning att betrakta spärrningen som enda orsak till denna
ödeläggande regressrörelse; den schweiziska industriens karaktär gjorde
den särskildt känslig både för de stora uppfinningarnas omhvälfvande
inverkan och för de ändringar det allmänna ekonomiska läget i Europa
undergick mot Napoleonskrigens slut.
Omkring 1770 stod Schweiz som den europeiska bomullsindustriens
föregångsland, med såväl spinneri som väfveri högt utvecklade i de
hemindustriella former, för hvilka landet lämpade sig i enastående
grad. Kort efteråt började det maskinspunna engelska garnet tränga
in, men de hinder för förbindelsen med England, som redan franska
revolutionens fortgång medförde, hejdade denna utveckling. Det var
först sedan Napoleon börjat mer eftertryckligt spärra också
landgränserna som läget omkastades; råvarutillförseln för alla de schweiziska
textilindustrierna — bomull, lin, hampa, silke — försvårades, medan
Genèves kattuntryckerier tvärtom ledo genom att läggas innanför den
franska tullgränsen och därmed afskäras från tillförsel af otryckta
väfnader från Schweiz. Afklippningen af de många trådar som
förbundo Schweiz med alla angränsande länder var sålunda hvad som
1 Cérenville, Le système Continental et la Suisse 1803—1813 (1906). —
Cha-puisat, Le commerce et l’industrie å Genève pendant la domination française,
1798—1813) (1908). ■— Gotliein, Wirtschaftsgeschichte des Schwarzwaldes und
der angrenzenden Landschafte.i I (1892) 767 ff., 800, 866.
Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
