Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kontinentalsystemets verkningar för Englands och fastlandets ekonomiska lif - IV. England - Exporthindrens begränsning - Den industriella utvecklingens fart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
KAP. IV. KONTINENTALSYSTEMETS VERKNINGAR
Den industri-
ella
utvecklingens fart
andra tvisteämnen med Förenta staterna, hvilka ledde till att denna
stora marknad stängdes för Englands export; och de åtföljdes också
af krigets egen börda, som omöjligt kunde ha varit betydelselös ens
om handelspolitiska åtgärder och motåtgärder fullständigt hade
saknats. Men sedan tillkom ytterligare, att ej ens denna komplex af
faktorer som helhet fick göra sig gällande inom något som
tillnärmelsevis kunde kallas ett samhälle i ekonomisk jämvikt. Tvärtom
skulle Englands ekonomiska lif ha befunnit sig i våldsam omhvälfning
alldeles oberoende af Napoleonskrigen, på grund af alla de moment,
som ingingo i den industriella revolutionen, ytterligare skärpt till sina
verkningar genom en fullkomligt principlös och därför i högsta grad
pauperiserande fattigvård. Och till sist vållade förvirringen i den
engelska valutan rubbningar, som måste hänföras till ännu en tredje,
i hufvudsak fristående orsak. Att under sådana förhållanden komma
till mer än ganska allmänna resultat om kontinentalsystemets
verkningar på Englands ekonomiska lif är tydligen omöjligt.
Närmast gäller det, i hvad mån landets industri träffades så som
Napoleon afsett. Man frågar sig då, om de sex år kontinentalsystemet
kan anses ha varit i kraft, 1807—1812, företedde någon stagnation
eller regress i den utveckling som gick före och efter: i så fall kan man
möjligen häri se en verkan af denna speciella orsak.
Frågan är icke lätt att besvara, så kort och så full af växlingar som
denna period var. En utgångspunkt kunde emellertid möjligen fås
i siffrorna för kolåtgången, om sådana vore tillgängliga, ty under sin
tidsålder har kolet vanligen utgjort den bästa gemensamma mätaren
på den industriella utvecklingen. Nu har man ej några siffror för den
totala kolbrytningen utan endast för kvantiteterna utskeppade kol
från Newcastle och Sunderland, medan sannolikt både den större och
den starkare stigande mängden förbrukades inom de väldiga
bomulls-, ylle- och järnindustriområden som lågo tillsammans med eller
bakom kolfälten. Men siffrorna ha i alla fall sitt intresse (årliga
medeltal):1
ton ökning #
Århundradets första femårsperiod: 1801—05 .... 2,137,209)
} 15,29
Kontinentalsystemets period: 1807—12 .... 2,463,890!)
1 14,83
Första femårsperiod efter freden: 1816—20 .... 2,812,851 I
1 Sammanställning efter tabeller hos Porter, Progress of the Nation 275 f.
Från samma arbete ha äfven öfriga statistiska uppgifter i denna afdelning hämtats,
där ej annat säges.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
