Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kontinentalsystemets verkningar för Englands och fastlandets ekonomiska lif - IV. England - Understöd åt fastlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
KAP. IV. KONTINENTALSYSTEMETS VERKNINGAR
själfblockadens effektivitet upphörde, så snart England i större
utsträckning fick bundsförvanter på fastlandet. För hela sexårsperioden
1807—12 utgjorde de inför parlamentet längre fram redovisade
kontanta subsidiebeloppen 14,722,000 pund sterling; och det ligger i sakens
natur, att det allra mesta häraf föll på länder, med hvilka England
hade obehindrad förbindelse, sålunda Portugal 1809—12 nära 6 mill.,
Spanien 1808—12 3ä/s mill., Sicilien mellan samma år 1.7 mill., Sverige
1808—09 och 1812 H/s mill. samt Ryssland 1807 (före Tilsit) 0.6 mil!.,
tillsammans 13,580,000 pund eller öfver nio tiondelar af hela beloppet.
Hvilken omfattning utbetalningarna för Englands militära operationer
på fastlandet ägde, synes man ej för närvarande ha material att
öfver-blicka; men 1808—10 utgjorde engelska regeringens totala
utbetalningar utom landet något öfver 32 mill. pund1. Som nyss påpekats,
måste emellertid krigsutgifterna alltid ha hört till dem, där det
normala internationella betalningssystemet kunde komma till användning.
Nu visar sig emellertid det härmed skenbart oförenliga faktum, att
England dels i verkligheten hade stora svårigheter med sina betalningar
på fastlandet, dels också var utsatt för ett utflöde af ädla metaller,
som ständigt hotade bankreserven och sattes i samband med den starka
nedgången i växelkursen på England. Det kunde alltså förefalla som
om Napoleon trots allt hade rätt, då han sökte afläsa framgången i
sitt krig emot Englands kredit i växelkursens nedgång och
betalnings-svårigheterna. Men det verkliga sammanhanget är ett annat.
Hvad först beträffar svårigheten att finansiera de militära
operationerna på fastlandet, så sammanhängde den hufvudsakligen med en
dålig finansiell organisation äfvensom en svårutrotlig uppfattning om
det betydelselösa i kriget på Pyreneiska halfön. Wellington fick klaga
öfver otillräckligheten i pekuniärt understöd och brist på det
nödvändigaste, samtidigt med att stora belopp bortslösades på långt oviktigare
saker, äfven på fastlandet, såsom på den beryktade och allt igenom
misslyckade expeditionen till ön Walcheren utanför holländska kusten
1809. Hvad tekniken beträffar, måste Wellington skaffa sig medel
genom att draga växlar på engelska skattkammaren och sälja dem på
platsen, sålunda utan att där funnos några engelska tillgodohafvanden
disponibla; och då all organisation saknades, kunde detta ej ske utan
stark nedgång i deras kurs. Nathan Mayer Rothschild, det
Rothschild-ska husets största finansgeni och egentlige skapare, som vid denna tid
redan flyttat från Frankfurt till London, omtalade samtalsvis många
Siffror efter tabell hos Porter 507 och Tooke I 352.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
