Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Oscar i Ryssland eller det olycksbringande famntaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
löjtnanten för pannan såsom en, den der fått en plötslig,
lycklig ingifvelse, och utbrast med synbar glädje: »Mitt
herrskap! ... knuten är löst! ... Jag skyndar till slottet, der
jag har en qvinlig kusin, som innehar en god befattning
vid hofvet; hon är mycket väl försedd med vackra,
moderna kläder, och på min begäran skall hon anse för ett
stort nöje att låna ut det behöfliga på några dagar. Som
hon dessutom till växten i det närmaste öfverensstämmer
med frun, så vågar jag hoppas, att herrskapet ej afslår
mitt välmenta anbud; och får jag tillika nämna, att
omklädning beqvämligen kan ske i en här i grannskapet
belägen parkvaktare-stuga, mot en till husmodren lemnad
skälig drickspenning. Om några minuter är jag tillbaka
med allt det behöfliga, som, varsamt nedlagdt i en större
korg, kan utan allt uppseende hitföras af en mig
åtföljande tjenare. Icke sant? ... herrskapet tillåter? ...»
Hustrun såg frågande på sin man, och efter någon
tvekan svarade han: »Ehuru jag tillstår, att det faller mig
svårt att begagna mig af herr löjtnantens så ytterst
artiga välvilja, kan jag under närvarande kritiska
omständigheter ej se någon dager att undvika detta, utan att
kompromettera det dyrbaraste jag eger på jorden. Jag
underkastar mig derföre ödets stränga lag, och antager
med största tacksamhet min herres sällsporda
tjenstaktighet; såframt nemligen min hustru sjelf ...»
Med en tacksam blick, som hon bjöd till att möjligast
moderera, vinkade frun med handen och sade: »Så gå då,
i Guds namn, herr löjtnant! ... då ingen annan råd
finnes!»
Efter en ganska kort stund var löjtnanten tillbaka,
åtföljd af en uniformerad slotts-tjenare, som af notarien
erhöll en hederlig drickspenning; hvarpå man under
många tacksamhets- och artighets-betygelser åtskiljdes, sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
