Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sevastopol i december 1854
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOSACKERNA
259
mäktigare känsla, som gör att de med orubbligt
lugn|mota|kul-regnet och hotet av hundra dödar i stället för den enda, för alla
människor gemensamma, och detta under oavbrutet, tungt
arbete, nattvak och smuts. Det är omöjligt att människor kunna
finna sig i något så ohyggligt för en medaljs eller en titels skull
eller under trycket av hotelser, det måste finnas någon annan,
högre bevekelsegrund. Ni tänker tillbaka på berättelserna från
första tiden av Sevastopols belägring, då där inte funnos vare sig
befästningar eller trupper och det föreföll absolut omöjligt att
hålla staden men det ändå rådde fullständig enighet om att den
inte skulle ge sig åt fienden — den tiden, då hjälten Kornilov,
en hjälte värdig det gamla Grekland, vid truppmönstringen sade:
— Vi kanske dö, gossar, men vi uppge inte Sevastopol, och våra
ryska gossar, som ej förstå sig på att svarva fraser, svarade:
— Vi skall dö, hurra! Först nu ha berättelserna från den tiden
upphört att vara en vacker historisk sägen för er och blivit ett
levande faktum. Ni kan föreställa er människorna ni nyss sett
som de där hjältarna, vilkas mod inte sviktade utan växte under
dessa svåra tider och som med hänförelse beredde sig att gå i
döden inte för staden utan för fäderneslandet. Långvariga och
djupa bli spåren i Ryssland efter Sevastopls epos, vars hjälte
var det ryska folket.
Det lider mot aftonen. Strax före sin nedgång har solen
kommit fram ur de gråa molnen som hölja himlen, och ett
purpurskimmer faller över violetta molntappar, det grönskiftande havet
med fartyg och båtar, vaggade av en jämn, bred dyning, stadens
vita hus och folket på gatorna. Över vattnet sväva tonerna av
någon gammal vals, som regementsmusiken spelar på bulevarden,
och salvorna från bastionerna bilda det sällsamma
ackompanjemanget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
