- Project Runeberg -  Kvartetten, som sprängdes /
17

(1942) [MARC] Author: Birger Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 2. Karl Ludvigs tre förhinder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tycktes dock icke den ovanligt brede och fete mannen
ha givit tappt. Han stod ännu fullt upprätt på sina
korta bropålar till ben, vilka tycktes vara fästade vid
bålen med de starkaste resårer. Benen gungade, strupen
gurglade, och i detsamma släppte greppet kring halsen.
Fräsande av ilska och mörkblå i ansiktet slet Karl
Ludvig av sig kragen, som med ett vin for över golvet.

— Förbannate krage, ropade han på sin breda
västgötadialekt. Den också! All sin dar! Jag har blett för
fet igen! Fru Tillberg! Fru Tillberg!

Genom det yttre rummet nalkades med tysta steg
värdinnan, en femtioårig, tålig änkefru, som uthyrde
denna dubblett till Karl Ludvig och dessutom livnärde
sig med korvlagning samt knäcktillverkning. Intet
tvivel fanns, att hon icke genom fyra stängda dörrar
hört denna väldiga tenorbaryton, som klart förmådde
genomtränga ett välbesatt, sorlande kafé, när Karl
Ludvig en och annan gång gav kapellmästaren i
lokalens bortersta ända order att spela Västgöta
regementes paradmarsch eller Lella blomma, du är mig så kär.

— Va ä klocka, fru Tillberg? Ho ä väl inte halv
åtta än.

Fru Tillberg log stilla och svarade med sin tåliga
och klara stämma:

— Jo, hon är redan halv nio.

Karl Ludvig utsände en ny trumpetstöt.

— Å jag, som skulle vart hos Olséns klocka sju.
Men dä ä disse kragarne. Jag har blett för fet igen!

Karl Ludvig hade nästan alltid varit något för fet.
När de hårda åren nalkades, blev han rädd för att
nervhälsan skulle undergrävas till följd av svårigheten
att anskaffa tillräckligt med fettämnen, om vilka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:43:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kvartspr/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free