Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 5. Fattig på mynt, piastrar och riksdaleros, men rik på kärlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ifrågakomma, men svarade sonen, att han skulle fortsätta
sina studier men samtidigt försöka förkovra sig i
musiken.
— Arbeta, uppmanade herr Borg sin son. Och när
du kommer i frestelse, så tänk på mammas minne.
— Jag arbetar och gnor. Vill pappa vara snäll och
skicka mig, o. s. v., svarade Thure, som tydligen för
tillfället uppgivit musikintresset.
Hur det emellertid skulle gå med studierna i juridik
för en ung man, som mera fäste sig vid om Justitia hade
välformade ben, än om hon höll vågskålen ordentligt
i handen, var ju ej svårt att tänka sig. Thure slarvade
ännu en tid i Uppsala, men som han fick Stockholm i
tankarna, skrev han ännu en gång till fadern om
den gamla grevinnan och fiolen. Efter en del klagande
ord, protester och gny från den gamle, kloke
lanthandlaren blev emellertid slutet på underhandlingarna
detta, att den bortskämde Thure fick spela fiol i
Stockholm för en av den gamla grevinnan utpekad skicklig
lärare. Lanthandlaren Borg fick av den gamla damen
mottaga ett korrespondenskort, fullskrivet med ord,
liknande pärlor eller små girlander, vari hon uttryckte
sin glädje över detta steg, som nog skulle bliva till
välsignelse.
Men hur det skulle gå med studierna i fiol för en ung
man, som säkerligen varit mera fägnad, om fru Musica
i kroppslig måtto kunnat taga honom om halsen och
vila vid hans bröst, är även ganska lätt att tänka sig.
Thure tog dock en del lektioner och förkovrade sig
följaktligen i violinspelet, men var gång han såg på
fiolsnäckan, kring vilken de genomskinliga, gula
strängändarna rullade sig, tyckte han antagligen, att snäckan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
